Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’282
Samma blandning af godt och ondt förefinnes jemväl i
afseende å stolar och bänkar, af hvilka de förra började blifva
ändå mera allmänt använda än förr. Det var vid denna tid som
man företrädesvis började använda ett slags stolar med fyra raka,
men snedt insatta, vridna ben, med ett helt och hållet barockt
eller fantastiskt utskuret, af ett enda bräde bestående, ryggstöd,
hvilka stolar ej lemnade något öfrigt att önska i afseende å
hårdhet och obeqvämlighet, äfven när de icke, såsom någon gång
var fallet, hade sjelfva sitsen prydd med sniderier. Derjemte
finna vi i stort antal små stolar utan ryggstöd, hvilkas ben,
bestående af två bräder, äro svängda i barocka linier och
genombrutna. Äfvenledes finnas bland Vredeman Vrieses utkast —
och de torde ej hafva förekommit sä sällan i verkligheten —
ytterst stela karmstolar, skurna i trä eller snarare timrade, utan
all stoppning, med ryggstöd soiu reste sig rakt upp högt öfver
den sittandes hufvud, liknande framsidan af ett gafvelhus.
Jemte dessa stolar finna vi äfven ofta, och uti förnämare
rum vanligtvis, ett helt annat slag af stolar, som ännu ofta tjena
oss som mönster, om också just ej genom proportionerna, dock
genom formerna och sjelfva arten. Vi finna dem alltid hos de
målare, som hemtade ämnena för sina genretaflor från det högre
sällskapslifvet, hos en Terburg eller eu Metzu, de förekomma
äfven talrikt på Abraham de Bosse’s kopparstick med
framställningar af interiörer troget hållna i tidens stil, och dessutom
finnes ännu ej så sällan en eller annan i behåll. Dessa stolar
äro ännu raka och stela, meu på det hela taget breda och
beqväma, ehuru sitseu någon gång ej är djup nog, hvilket torde
vara föranledt af bruket af de höga stöflarne ined spetskragar.
Ilyggstolparne, som vanligen ej sköto öfver den sittandes hufvud
och upptill oftast slutade ined en med fransar prydd list, äro
vanligen förenade medelst eu bred rand af samma tyg, hvarmed
stolen är klädd; sitsen hvilar på fyra vridna eller utskurna,
antingen nedtill med tvärsiåar förenade eller ock korsade ben.
Trät är antingen ek eller valnöt, understundom svartbetsadt,
öfverdraget antingen sammet eller tjockt siden, kantadt med guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
