Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’295
våde detta mystiska halfdunkel. Koketteri och förfining hafva blifvit
den utmärkande karakteren. Mattor ligga på golfvet, dukar ligga
öfver borden, dukar inhölja toilettborden, omhängen inhölja
spegeln, som står på toilettbordet, och spetsar äro bredda öfver för
att dämpa färgerna eller mildra den från fönstren inströmmande
dagern. Allt är mjukjt, fint, svällande och pösigt, väl beräknadt
för en angenäm och beqväm njutning, hvilken dock redan är i
behof af konstlade retelsemedel. För att åstadkomma en
fullständig verkan är det nödvändigt att brasan lågar i spisen, kring
hvilken det lilla förtroliga sällskapet samlar sig, och skänker
dessa brokadtyg med deras svaga färger, himmelsblått, violett,
ljusgrönt, ljusgult, silfverhvitt, rosenrödt, det varma sken, som
de eljest helt och hållet sakna.
Trettio år senare, omkring år 1780, då man redan med stora
steg närmade sig revolutionen, hafva åter stora förändringar egt
rum. Väl är det sannt, att när man läser om de möbler, som
drottning Marie Antoinette lät göra sig för sitt älsklingsställe s
Lilla Trianon, möbler af blått siden, helt och hållet stoppade
med ejderdun, öfverdragna ined det finaste silfverbroderi,
hvilo-bäddar, öfvertäckta med hvita sidenspetsar, så kan man tro sig
ännu vara midt uppe i rococcon: det är själ af dess själ, det är
koketteri med det fina, utan mycken fantasi, utan allvar, alldeles
samma egenskaper som de, hvilka betecknat boudoiren omkring
år 1750.
Men i formelt hänseende hade dock ett annat element
kommit in i den konst, som prydde Lilla Trianon och efter detta
ouppnådda mönster så många andra prydliga alsklingsställen.
Konungadömet hade blifvit borgerligt, det längtade efter
förtrolighet, efter tillbakadragenhet. Redan Ludvig den fjortonde hade
känt behof af att någon gång hvila ut från ståten och majestätet
och hade skapat sig ett Versailles i smått först i Stora Trianon
och sedan i Marly. Ludvig den femtonde ville hafva det ändå
mindre och uppförde i motsats till Stora Trianon sitt Lilla
Trianon, der han tänkte släta sina dagar i en mera förtrogen krets
af vänner. Men först när Ludvig den sextonde skänkte detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
