Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’303
snälla och vänliga mot mig. I dag skall jag äfven dit till
middagen.
Den 1 Januari 1870.
Min innerligt älskade vän!
Ett nytt år begynner i dag och vi gå i detsamma många
okända öden till mötes. Mitt första besök i dag var ett besök
i tankarne i det kära hemmet, med önskningar för allas edert
väl! O, måtte Herren bevara dig och Eder alla, så att vi en
gång få återse hvarandra härnere!
När jag infann mig i familjen, önskades godt nytt år. Bland
annat önskade Senor Chyco att han skulle få se mig här ännu
i 50 år. (Gud bevare mig, tänkte jag.)
Ånnu har icke Moza talat ett enda ord med sin fästman:
sådan är här goda tonen.
Här har nu varit ett sådant åskande att himlen varit som
ett eldhaf. Vädret är denna tiden mycket omvexlande.
Ven 10 Januari 1870.
Nu äro bröllopshögtidligheterna öfverstökade, men jag måste
säga, att det var det tråkigaste bröllop jag varit med om. Dels
voro alla sorgsna till sinnet, dels såg jag mig omgifven af så
många främmande ansigten, hvilka för mig ej egde ringaste värde.
Jag vill i korthet omtala huru vi haft det här under dessa dagar.
Salongen var prydd med blommor och kandelabrar, stolar
och en rörsoffa. I fonden stod ett litet altare med vaxljus,
blommor och ett krucifix. Presten (pater Antonio) satte på sig
messhaken inför alla gästerna, derefter gingo contrahenterna fram
till altaret, då presten läste upp för dem någonting på dels
portugisiska, dels latin från ett skrifvet papper, men det rabblades så
fort och så tyst, att, fastän jag stod mycket nära hörde jag ej
ett enda ord. Alla gästerna skockade sig så nära som möjligt
och pratade och skrattade om hvarandra, äfven små knäbarn
läto höra af sig under ceremonien.
Här begagnas ej ringar, utan contrahenterna gifva hvarandra
handen, och det är nog. Efter ceremonien sätter man sig, då en
kavaljer kommer och bjuder armen och man föres ut till en sal,
fullsatt med matbord och buffeter, der man serverar sig med
hvad man behagar. Måltiden var splendid och en oerhörd mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
