Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’311
S:t Barbara den 9 September 1870.
Nu hafva ett par veckor gått sedan jag sist skref, och huru
har jag ej under denna tid väntat och suckat efter bref från dig,
men förgäfves! — huru kan det förhålla sig? Jag förmodar att
det är krigets skull, ty att du skrifvit, såvida sjukdom ej hindrat,
derom är jag säker. Tänk dig min oro, då jag ej på 2:ne
månader haft en enda rad hvarken från dig eller Anna.
Den 8 i förra månaden väntade vi hit vår snälla Moza, men
fingo, tyvärr, återbud, emedan hennes man ej hade tid att följa
med, men vi träffas förmodligen nästa månad i staden.
Den 23 September.
Den 20:e var jag nog lycklig att erhålla ditt bref, Gud vet
hur det gått om jag fått vänta längre, ty jag blef både blek och
mager af oro. Jag predikar förstånd för eder, men glömmer det
för egen läkning. Jag har på läng tid ej kunnat sofva riktigt
godt, samt varit trött och blott velat gråta; en dag måste jag
lemna lektionsbordet, fast jag flera gånger försökte betvinga mig.
Jemte oron har den på senare tiden mycket klena dieten väl
haft sin andel häri. Signoran blef ängslig cch jag sade henne
att jag trodde kosten var för klen, samt att det inverkade på
min helsa. Detta gjorde slag i saken, de skickade genast efter
vin, kokade chocolad och ägg och bådo mig säga till om hvad
helst jag vill hafva. Det är mig dock så motbjudande att påyrka
för egen räkning annat än hvad de sjelfve förtärä, helst jag vet
att Chyco ser på hvarje styfver söm han skall gifva ut. Jag är
nu bättre igen, men barnen äro klena. Vi komma att fördröja
vår stadsresa, ty smittkopporna gå i staden. Jag omtalar detta,
på det du ej må oroa dig för mig, i händelse du skulle få se det
i tidningarna.
■ Limeira den 23 Oktober 1870.
Vår resa tog ledsamt nog en annan vändning än meningen
var, så nu äro vi i Limeira i stället för i Campinos, dock ej i
sjelfva staden, utan fem minuters väg utom densamma, på en
liten villa som tillhör Donna Barbaras föräldrar. Mitt fönster
ligger åt en orangelund och emellan tvänne af dess herrliga träd
skall jag litet längre fram på förmiddagen sätta upp min häng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
