Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’358
Den konstnärliga harmonien är beroende af två moment, af
färg och af form; den förutsätter i afseende å bådadera enhet,
olikheternas samklang och sammansmältning.
För den vanliga blicken, och man kan nästan säga i
allmänhet, är färgen vid bostadens prydande och inredning ännu af
större betydelse än formen. Färgen bestämmer det första och mest
i ögonen fallande intrycket, den är afgörande för den allmänna
stämningen, och med densamma kan man, om icke dölja, dock
undandraga uppmärksamheten fel och ojemnheter i formen. Ehuru det
endast är en sällsynt gåfva att kunna göra sig reda för de tinare
färgverkningarne, så är dock känslan för fel och disharmoni i
färgen allmännare än för dylika förseelser mot formen, till hvilkas
bedömande en viss grad af kunskap är nödvändig. Det är färgen
som företrädesvis utgör karakteren i en bostad, och med densamma
kunna vi efter behag bestämma denna karakter. Med färgens
tillhjelp kunna vi göra att rummen se större eller mindre ut,
högre eller lägre. Vilja vi göra rummet allvarligt eller gladt,
naket eller rikt, enkelt eller praktfullt, vilja vi gifva detsamma
en hemtreflig, en poetisk, en kall eller en varm stämning, vilja
vi skapa oss en lugn vrå att drömma i, ett ställe för ensamhet
och tankfullt begrundande eller ett ställe för nöjen och samqväm —
så blir färgen vårt första och sista medel dertill. Färgen eger
en trollmakt, som bringar godt och ondt, glädje och solsken, sorg
och dysterhet, men aldrig förblir likgiltig eller låter sig behandlas
med likgiltighet. Den verkar frånstötande och tilldragande, den
skapar trefnad och behag, den stegrar välbefinnandet till
förtjusning, men äfven otrefnaden och obehaget till fasa och förtviflan.
Den, som vill begagna sig af denna trollmakt, får icke, i enlighet
med nu gällande regler och nu rådande smak, visa sig svag och
obestämd, utan måste uppträda med kraft lik den som vill nå
det sköna. Det erfordras djerfhet redan vid det första steget,
vid valet af hufvudfärg. Denna är den afgörande och är i
afseende å de följande bestämmande för konstnären. Han
bibehåller likväl så stor frihet i valet af färger och färgtoner, att
han kan åstadkomma en mängd olika skiftningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
