Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’367
och åstadkommo den mest glänsande och brokiga verkan, afveko
ej derifrån. Till och med det sergrekiska, från Pompeji och
Herculanum bekanta väggmåleriet, som ser ut som om det
för-skrefve sig från ett öfvermodigt, uppsluppet, om regler sig föga
bekymrande konsttidehvarf och som just för sin uppsluppenhet
blifvit på det skarpaste tadladt af tidens stränge konstdomare,
har aldrig, såsom redan förut utförligt framstälts, för afsigt att
efterhärma verkligheten, utan låter de tallösa och mångfaldiga
gestalterna uppträda såsom en lätt lek af fantasien. Just det
som Vitruvius tadlar, det godtyckliga, djerfva, i verkligheten
alldeles omöjliga sättet att använda arkitekturen, är det som är
berättigadt och som gör dessa målningar till verkliga dekorationer.
Det är först renaissancens måleri som har öfvergifvit dessa
grundsatser. Det var en följd af den utomordentligt storartade
utveckling, som egde rum med stafflimålningen under detta
tidehvarf, den förvånande fulländning, som densamma uppnådde i att
återgifva verkligheten. Vi äro naturligtvis långt ifrån att vilja
beklaga denna konstrigtning, som skapat de mest beundransvärda
verk för alla tider. Det var också helt naturligt, att
konstnä-rerue, medvetne om sin förmåga, öfverförde samma konst pa
väggytorna, och att de på sådana storartade ytor som ateliererna
icke kunde medgifva först höjde sig till de förnämsta skapelser.
I Rafaels stanzer och i sixtinska kapellet glömma vi med nöje.
att sjelfva rummen, som skulle smyckas, blifvit rakt ingenting,
ocli att det är taflorna i och för sig, som vi hembära vår
beundran. Vi sky ingen möda, ingen obeqvämlighet — och det
vill i sixtinska kapellet ej säga så litet — för att finna hufvudets
lämpligaste ställning, läge eller hållning, på det vi må kunna se
taflorna så bra som möjligt. I Rafaels stanzer finnes äunu en
dekorativt tänkt arkitektonisk anordning af taflorna och
utsmyckning af infattningarne, men äfven här tillintetgör hvarje särskild
taflas storartade betydelse verkan af rummet såsom ett helt
betraktadt. I sixtinska kapellet har målaren Michelangelo glömt
arkitekten Michelangelo: den konstrika indelningen af de talrika
framställningarna i taket är icke gjord ur arkitektoniskt-dekorativ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
