Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’376
— I Stockholm sammanträdde, för en tid sedan, några
vänner af svensk väfnadskonst för att öfverlägga om bästa sättet
att befrämja densamma. Bland mötets medlemmar sågos
Professorerna Dietrichson och Malmström, Herr och Fru Sohlman, Fru
Hanna Winge, Redaktionen af denna tidskrift, Fröken Lindberg,
föreståndarinna för Almedals fabriksbod, jemte åtskilliga andra
personer, representerande såväl den estetiska som den praktiska
sidan af företaget.
Efter lifliga öfverläggningar blef öfverenskommet att man
skulle pröfva utförbarheten och dyrheten af väfnader efter gamla
svenska mönster genom att, under ledning af sakkunniga personer,
låta utföra en duktygsvåf i drakslingsmönster samt en mattväf i
allmogernönster. Erforderliga medel skulle genom listor anskaffas,
och erbjöd sig en äldre väfkunnig dam att lemna en
jaquard-väfstol jemte nödig undervisning för arbetets utförande.
När saken sålunda blifvit pröfvad skall det visa sig om vi
kunna hoppas i större skala tillgodogöra hvad vi ega ursprungligt
och egendomligt i mönster och färgmotiv, innan utländingen
tillegnar sig det och för det ut i verldsiudustrien under främmande
flagg.
För att kunna i någon mån täfla med utländiugen måste
man naturligtvis söka förmå de svenska fabrikanterna att
upptaga de svenska mönstren. Men jemte den större
fabriksindustrien kan hemslöjden, utvecklad och underlättad medelst
tidsenliga arbetsmetoder, i väsentlig mån såväl sjelf vinna på samt
bidraga till sakens framgång.
"När jag varit ute i Tyskland", sade den ofvannämnda
väf-kunniga damen, "och sett huru allmogens qvinnor derstädes i sina
hem vid jaquard-väfstolen förfärdiga de konstigaste och vackraste
väfnader på beställning af de stora handelshusen och derigenom
skaffa familjen en betydlig inkomst, bar jag med sorg tänkt på
de svenska bondqvinnorna och den ringa och ovissa förtjenst de
kunna påräkna af sin kända konstfärdighet."
En sådan utveckling af hemväfnaden som den här antydda
måste dock kontrolleras af något annat än blotta vinstbegäret,
vare sig det beräknande hos fabrikanten, eller det enfaldiga på
blotta ögonblickets fördel riktade hos arbetaren. Derom vittna
talrika exempel för hvilka icke ens vårt land är fullt främmande.
Här om någonsin fordras en förmedlingslänk mellan arbetaren och
arbetsgifvåren. Kunde en blifvande förening för nordisk
väfnadskonst fylla denna praktiska uppgift, på samma gång den inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
