Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
upprepade framställningen af dufvorna, som dricka ur en skål, men
jemväl den har sin plats framför ögonen, icke under fötterna.
Äfven en annan bekant mosaik måste ogillas, den som konstnären
Sosus hade lagt i ett hus i Pergamus och hvilken på golfvet
framstälda affall och qvarlefvor af måltiden och hvad som eljest plägar
sopas ut, alldeles som om det af en händelse blifvit liggande. Det
gör helt naturligt ett intryck af osnygghet, och derför ådrog äfven
denna målning byggnaden namn af det osopade huset.
Vi med våra mattor, förfogande öfver mycket rikare
färgprakt än mosaikarbetarne, hafva i viss mån gått mycket längre
än de. Visserligen hafva vi öfverlemnat de stora historiska
framställningarne åt gobelinerna; men de engelske och franske
matt-fabrikanterne hafva i stället betraktat hela naturen såsom sin
tillhörighet. Då vi här i Europa icke kunna få bo under palmer,
så skulle vi åtminstone trampa på dylika. Det var ej blott ängar
och blomstersängar som utbreddes för våra fötter, utan hela
trädgårdar, tropiska växter i yppig fullhet och rikt utgrenade träd.
Vi bodde bland och på grenarne liksom himmelens foglar och
skådade ut genom löf och grenar ned i den blå himmelen. Om
dessa det nittonde århundradets uppfinningar, öfver hvilka vi yfdes
en tid, icke beteckna en smakens förirring, så hafva vi aldrig
afvikit från rätta vägen. Till samma kategori hör det öfvermätt
af blommor, hvarmed vi hugnats. Det var ej nog med att hela
ytorna betäcktes dermed i vilda, mångfärgade massor, förgätmigej
måste äfven växa till rosor, rosorna till storlek af jettelika
kål-liufvudeu, och deremellan lågo sedan de sirater af svängda och
vridna byggnadsbitar, som den franska barocken under sjuttonde
århundradet infört i ornamentiken. Med den skrikande brokiga verkan
dylika mattor åstadkommo var rummets harmoni en gång för alla
störd. Då golfvet likväl endast skall vara den lugna botten, till hvilken
verkan skulle ej väggar och tak måst stegras, för att svara deremot!
Låtom oss ined afseende på ett dylikt öfvermätt och en
sådan förirring betrakta de enkla lagar, som framgå af golfvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
