- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjuttonde årgången. 1875 /
43

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4.’i

arkitektoniskt och efter den rådande stilens mattstock indelat och
afdelat densamma med utskjutande och indragna deiar samt
sålunda lifvat den långa sträckan ej blott genom färg, utan äfven
genom skuggor och dagrar. Denna ornamentering får en viss,
estetiskt betingad nödvändighet i långa gallerier och korridorer
eller i hvälfda rum, der pelarne såsom viiggpelare tillika bära
hvalfven och frambringa intrycket at fasthet och säkerhet. Den
senare götiska stilen har öfverdragit väggen med trä, har panelat
den och, anslutande sig till gifna förutsättningar, anslutande sig
till behofvet af skåp och nischer, genom framskjutande lisener,
gesimser, socklar och infattningar, utbildat dessa panelningar till
ett system, som renaissancen öfvertog, endast ändrande profiler
jocli ornament. Renaissancen har derefter, anslutande sig till
gammalromerska praktbyggnader, företagit sig en den rikaste,
arkitektoniskt dekorativa indelning af den inre väggen genom
framskjutande pelare och kolonner, hvilka fingo att bära takets
bjelk-Uag, genom infattade fyrkantiga eller hallrunda nischer. Denna
dekorering förutsatte för att vidare fulländas plastiska prydnader
påsom figurer eller vaser i nischerna. Den stadnade ej heller
dervid, utan fogade dertill brokig prydnad, i det den, följande äldre
föredömen, sammanfogade de arkitektoniska delarne af olikfärgade
jstenar, isynnerhet ädla marmorarter, eller beklädde dem med
dylika, och dessutom på dertill särskildt afsedda ställen tog det
historiska eller det dekorativa väggmåleriet till hjelp. De
konst-stilar, som följde på renaissancen, hafva förblifvit detta sätt trogna
(och hafva blott, allt efter sin konstnärliga karakter, ändrat
detaljernas former, eller låtit indelnirigarne framträda mer eller
mindre. Äfven den moderna konsten har följt renaissancens
föredöme, när den skolat lösa de högsta uppgifterna, endast att
den, vacklande till följd af sin egen brist på princip, än lagt
ökadt eftertryck vid den måleriska än vid den arkitektoniska
dekoreringen och dervid stundom låtit de medverkande konsterna
komma ur jemnvigten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1875/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free