Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
man helst endast omgifver med en infattning, lemnande ytan
alldeles fri från mönster. Man kan på sin höjd öfverdraga ytan med
ett likgiltigt men likväl stiliseradt mönster, hållet i samma färgton
<0111 bottnen, endast något mörkare. Det förstnämnda sättet ser
dock i allmänhet mer förnämt ut än det senare. I stället för
rödt lämpar sig väl äfven ett mycket uppblandadt och’ dämpadt
grönt, till exempel som grönt té, eller ett mörkt grått. Men med
de öfriga färgerna måste man vara försigtig i förhållande till
oljefärgstaflor.
Sammanställningen af taflorna, med afseende å den färg i
hvilken de äro hållna, är icke heller likgiltig, i synnerhet i fråga om
moderna taflor, hvilka, merendels hårdare, för att icke säga mera
skrikande, i motsättningarne och sammanställningarne än de gamla,
i allmänhet sakna åtminstone samma behagliga, milda harmoni.
Vare sig nu att det beror pä en afsigtlig konst eller på åldern,
men sannolikare på begge delarne, säkert är, att de gamla taflorna
genom sin hållning, sin mildare ton, till och med vid stor liflighet,
genom sitt ofta verkligen förnäma lugn, för ett konstnärligt bildadt
öga bidraga ojemförligt mycket mera till harmonien 1 rummet och
äro vida lättare att passa in. Med ett par goda, gamla porträtt
från sextonde eller sjuttonde århundradet kan man’ snart nog pryda
ett rum mycket bra, förutsatt, att man icke derjemte har väggar
och möbler hållna i vanlig brokighet. Med vanliga moderna
taflor deremot, sådana som de öfvergå från utställningarne till
våningarne, måste man, om man nemligen vill hafva en prydnad
för rummet i ordets verkliga mening, gifva noga akt derpå att
man icke sammanför taflor af kall och varm färgton, icke dem
som äro ljust och mörkt hållna, eller i motsatta stämningar,
oafsedt att de äfven böra låta ordna sig väl och symmetriskt efter
sin form: allt omständigheter, som konstnären i sin atelier hvarken
tänker eller kan tänka på.
Konstälskaren och samlaren förbiser dylikt blott alltför lätt.
Han tänker på det enskilda föremålets skönhet och njuter deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
