- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjuttonde årgången. 1875 /
176

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

Det motsatta förfaringssättet är derför mycket rigtigare, att
förlägga taflan från djupet till ramens höjd och låta denna i
profilerade afsatser stupa ned åt yttersidorna, åt väggen till.
Derigenom föres taflan fram i dagern, fram för ögat, och, i det ramen
ansluter sig till väggen, åstadkommes en förbindelse och
undan-rödjes det skarpa afstånd mellan ramen och väggen, som ser sä
illa ut. Från äldre tider finnas ännu i behåll flere ramar af
detta slag, i synnerhet för mindre och finare taflor. Men vill
man icke gå sa långt, måste man dock åter hålla infattningen mera
platt, såsom de gamle allmänt gjorde det.

Ej heller med förgyllningen torde det förhålla sig sa alldeles
rigtigt. Den förgylda ramen gäller i viss mån som ett
universalmedel, den måste förhöja hvarje tafla, om ej rent af göra den
dåliga bra. Men den är ingalunda alltid fördelaktig och ingalunda
alltid en prydnad för väggen. De förgylda ramarne gifva en
glans, som understundom är rätt välgörande, och besticka ett
vanligt öga, i det de låta rummet se rikt ut, men de utöfva
icke sällan en hård verkan och tillintetgöra all ädlare harmoni,
lluru välgörande, lugn, ja förnäm, ter sig deremot icke under
vissa omständigheter en väl profilerad, svart eller mörkbrun ram,
som möjligen i sin inre kant omgifves af en helt smal
guldlist. En sådan ram är jemväl, såsom hvarje konstvän vet,
ingalunda ofördelaktig för taflan, ja understundom bestämdt att
föredraga framför en förgyld. Det visste äfven de gamle mycket
väl, hvilka endast småningom hafva infört förgyllning. De
gammaltyska taflorna tyckas delvis hafva varit afsedda för röda ramar,
ty på gamla miniatyrer, som framställa det inre af rum, finna
vi ej sällan på väggarne taflor i röda ramar, på hvilka man
ser fina guldornament. Det kunde vara värdt ett försök om
man ej skulle kunna med fördel åter införa dylika ramar. 1 alla
händelser måste vi sätta gränser för förgyllningen samt helt och
hållet förändra principen för de moderna ramarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:00:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1875/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free