Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Till denna harmoni komma vi alltid åter tillbaka. Det
aldén, hvilken till en samfäld verkan åter förenar golf, väggar och tak,
som man väl kan tala om hvart för sig, men icke frambringa
eller sammanställa utan att vid det. ena taga hänsyn till det
andra. Den nödgar oss äfven att tänka på rummets öfriga fasta
delar, på kakelugnar, dörrar, till och med på fönsterrutorna, hvilka
man, de ena så väl som de andra, blott alltför ofta utesluter vid
den konstnärliga beräkningen, för att dymedelst åter förstöra hela
den goda afsigten. De hvitmålade dörrarne hafva vi, såsom förut
är visadt, erhållit från slutet af rococcotiden, och de voro till en
viss grad berättigade med våra urblekta, färglösa väggar, otn
man ser bort derifrån att de helt och hållet upphäfva iräts
karakter. Men nu, med de återvändande, kraftigare färgerna i
tapeter eller annan väggdekorering, te de sig öfver höfvan skarpa
och äro af en all djupare färgharmoni tillintetgörande verkan. Och
likväl vill man ej afstå från dem, likväl anses de ännu af den
vanliga smaken som eleganta, kanske just. till följd af den skarpa
motsats, som utgör den sedvanliga moderna salongens utmärkande
egenskap. På en röd eller brun eller i allmänhet i kraftiga färger
hållen vägg äro de hvita dörrarne inskurna hål. Medlet, att
äfven här framkalla harmoni, att sätta dörrarne i en lugn
vexelverkan med väggen, är ytterst enkelt. Man behöfver blott låta
materialet få ut sin rätt, d. v. s. bibehålla trät i dess träfärg och
i det för dess teckning egendomliga. Då är det ej svårt, att
undvika hårdheter och misstag, ty träts bruna färgton passar till
nästan hvilken koloristisk väggdekorering som helst. Man behöfver
endast se till, att man allt efter behof icke tager tonen för mörk
eller för Ijtis, och att man vid sammansättning af olikfärgade
träslag eller vid målning i flera färger icke på sjelfva dörren sätter
ljust och mörkt alltför bjert och olikartadt bredvid hvartannat.
Alldeles på samma sätt förhåller det sig med kakelugnarne.
Våra kakelugnar hafva i allmänhet dåliga former, och vi äro
Tidskrift för Hemmet. 17’ile årg. 3:e häftet. 1 ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
