Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Dag.
I vildhet, syster,
vanvett du talar,
då din broder
så du bannar.
Odén ensam
allt ondt väller,
ty mellan fränder
han fiendskap väckte.
Derefter bjöd han sin syster böter, röda ringar och halfva
landet till bot för hennes sorg, men hon nekar. Sedan begrät hon
Helge, så att han från Valhalls fröjder kallades till jorden.
Sigrun mötte honom kärleksglödande vid högen. Hon qvad:
Sigrun.
Nu är jag så glad
vid vårt möte,
sora de hungrige
Odens hökar,
när valen ’) dera visar
varma rätter,
eller de daggstänkte
daggryningen se.
Förr vill jag kyssa
liflös konung,
än du blodiga
brynjan kastar.
Kimfrost Helge
tynger ditt hår,
med valdagg **)
stänkt är höfdingen,
iskalla händer
har Högnes måg.
Hur skall jag dig, budlung,
derför bot råda?
Helge.
Du endast Sigrun
från Sefvafjällen
vållar, att Helge
våt är af sorgdagg;
du gråter, guldprydda,
grymma tårar,
solljusa sydmöl
innan att sofva du går.
Hvarje tår, förut gömd,
blodig föll på
kungens bröst,
iskall, af sorgen trängd.
Men nu skola vi dricka
det dyra mjöd,
fast oss felar
fröjd och land.
Ingen skall dock
sorgsång qväda,
om än på mitt bröst
han banesår ser.
Nu är bruden
bänkad i hög,
hirdcns dis är
hos oss döde.
Derefter sof Sigrun i högen hos sin make, tills Helge manades
bort af den gryende dagen, och det heter:
Tid är för mig att rida
rodnande vägar,
*) De i striden fallne.
**) Valens (de fallnes) dagg, omskrifning för blod.
låta bleka hästen
luftstigen trampa;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
