Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Brynhild, hvars eggande ord hvässt vapnet, hvilket riktades mot
Sigurds bröst, och som "log högt", då hon hörde den klagan och
suckan, som uppstämdes öfver den döde —, hon förmådde icke lefva
utan den, hvars död hon vållat. Med rund hand utdelar hon smycken
ät sina trälar. Hon ikläder sig guldbrynja, bestiger Sigurds bål
och sjunker dödligt sårad ned derpå, omgifven af sina smyckade
trälar, som blifva hennes och Sigurds dödsoffer. Så sörjde honom
Brynhild. Äfven hans makas sorg var stor. Eddan förvarar oss
en sång, der dessa båda qvinnors sorg på ett likaså
egendomligt träffande som skönt sätt beskrifves. Gudrun satt vid Sigurds
lik utan ord, utan tårar, utan suck eller klagan. Jarlarne fra
in-stälde sig1 för henne, men hon satt tyst, fastän hjertat var nära
att brista. Hos henne sutto de ädla "jarlabrudar", för henne
tolkande sina sorger. Gudrun ensam var! stum, tills hennes
syster Gullrand lyfte likklädet af Sigurd och kastade det för hennes
fötter, sägande
Se pä den ljufve!
lägg läpp till hans läppar!
liksom du famnade
lefvande fursten!
Hå höjde Gudrun blicken och såg den fallne, såg det brustna
ögat, den sårade barmen, det stelnade blodet. Hon sjönk mot
bolstret och
Hårbandet lossnade,
kinden rodnade,
men tårar runnö
sora regn kring knä.
Då grät Gudrun,
Gjukes dotter,
så att tårar haglade
huset igenom
och pä tomten
gässen skreko, —
fagra hvita foglar,
som ungfrun egde.
Derpå följer Gudruns klagan, framstäld i samtal mellan
henne och systern Gullrand, tills Brynhild afbröt dem med en
förbannelse öfver den, som lärt Gudrun klaga och gifvit henne
tårar. Qvädet är för mycket kändt, för att behöfva i sin helhet
anföras, blott sista versen, som omtalar Brynhilds sorg, må här
meddelas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
