Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
någonting uträttades för att fylla det svalg, som är befäst emellan
en vanlig flickskola och universitetet. Här i Stockholm finnes en
gymnasialafdelning för qvinnor, men den är privat och kan
följaktligen icke stå öppen för andra, än de som hafva egna medel eller
som kunna få hjelp af andra. Sådana kunna äfven på annat
sätt vinna kunskaper. Men för de fattiga är vägen stängd. Genom
att inrätta blott en eller två gymnasialafdelningar med kostnadsfri
undervisning skulle den antydda motsägelsen liäfvas.
Man har visserligen påstått att om några qvinliga
elementarläroverk inrättades, så skulle från alla orter höras rop om att erhålla
sådana. Tal. trodde icke att faran vore så stor i detta afseende.
Två skulle måhända vara tillräckliga en god tid bortåt, och
dessutom behöfver staten ej gå längre, än han vill, i eftergifter för rop.
Om det mot all förmodan skulle visa sig, att sådana läroverk
komme att sakna lärjungar, hade man ju alltid den utvägen att
stänga dem igen: lärarne kunde då ställas på indragningsstat. Man
kunde ock vid tillsättningen förbinda dem att åtaga sig
tjenstgöring vid goss-skolor, om af ett eller annat skäl
statselementarläroverk för flickor icke befunnes lämpliga. Således funnes ej häller i
detta fall anledning till dröjsmål.
För sjelfva hufvudsaken är det visserligen af jämförelsevis
underordnad vigt om staten eller landstingen och de smärre
kommunerna eller föräldrarna bekosta undervisningen, blott tillfälle står
öppet att erhålla sådan. Men tal. ansåg ej skäl vara att för
närvarande hoppas mycket af landstingen, hvilka ej hafva något
omedelbart intresse af att gripa in i den högre undervisningen. Det
vore i alla händelser högst betänkligt att flytta skolväsendet under
landstingens domvärjo om dessa ej på samma gång ålades att
inrätta och underhålla ett tillräckligt antal skolor. En sådan bestämd
förpligtelse hafva kommunerna i afseende på folkskolorna. Lagen
säger icke, att kommunerna få upprätta folkskolor utan att de måste
göra det. Då nu staten har och alltid haft elementarläroverken för
gossar under sitt hägn, så vore det skäl att åtminstone hjelpa den
qvinliga elementarundervisningen i gång. Det blir sedermera
alltid tillfälle att afgöra huruvida skolbördan lämpligen bör flyttas
från statens axlar och öfver på kommunernas.
Rektor Mßdéll utgick från den förutsättning att staten borde
göra något, och detta ansåg han vara att med anslag understödja
förtjenta skolor; detta var hvad staten borde och kunde göra tills
frågans utveckling hunnit längre än nu var fallet. Han ville ock
varna mötet att ställa öfverdrifna fordringar på staten, ty de
praktiske män på hvilka det slutliga afgörandet hvilar låta sig ej ledas
af öfverspända åsigter och vackra fantasier, utan taga hänsyn till
det nyttiga och utförbara.
Det uttryck, som tal. användt, om att man skulle blekna vid
åsynen af debetsedlarne hade, som en talare tyckts tro, ej gällt
frågan om att staten borde göra något, utan hade riktats mot det
förslag af en högst framstående talarinna vid förra mötet, som afsåg
att staten i hvarje kommun skulle upprätta en skola med en lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
