- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Adertonde årgången. 1876 /
4

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

Det är den, att näst efter att vara en god menniska (och
ganska nära dermed förenadt) står det, att vara en duglig
menniska, en nyttig menniska, lluru skall man då blifva en duglig
och nyttig menniska? Genom att man får fritt utveckla det
anlag, som är mest framstående, så att man i något hänseende kan
uppnå en högre grad af skicklighet än uti andra. Det är ej
nödvändigt att i det fallet öfverträffa alla andra; man måste
blott öfverträffa sig sjelf, vid jemförelse med ens förmåga i
öfriga riktningar.

Såsom allmän regel kan antagas att ingen blir verkligt duglig
— uthållande duglig — i det som ej särskildt intresserar honom, i
det för hvilket han icke har särskilda anlag. Men nästan hvar
och en utan undantag har något anlag som kan utvecklas och
åstadkomma duglighet och förmåga. Må man blott rikta
uppmärksamheten deråt och det skall förr eller sednare gifva sig
tillkänna. Så fort detta med tillförlitliga tecken skett, bör
anlaget omhuldas, utvecklas och på allt sätt uppmuntras.

På sådant sätt bildas dugliga menniskor, vare sig på
tankens eller det praktiska lifvets område. Och man behöfver
ej frukta, att denna princips tillämpning skall åstadkomma
ensidigt utvecklade, sneda monstrositeter. En sådan fruktan har af
erfarenheten bevisats vara alldeles ogrundad. Alla kunskaper, alla
skickligheter, hänga nämligen så förunderligt tillsammans, att
man omöjligen med ifver och lust kan sysselsätta sig med den
ena grenen deraf utan att rent af nästan tvingas taga fatt på
den dermed sammanvuxna. Det är en gammal erfarenhet, att
de som äro synnerligen skickliga uti något särskilt ämne vanligen
veta ganska mycket äfven om andra ämnen, ja man kan vara
öfvertygad att de veta mera derom än sådana som, utafi att hafva
fått någon särskild fallenhet uppodlad, i stället erhållit en flack
bildning, lika mycket eller lika litet i allt.

Jag är nu böjd för att tro att denna här ofvan angifna
grundsats äfven är den rätta för flickor. Och den är tillika lättare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1876/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free