Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Miss Cooper beslöt försöka en annan plan att förmå männen
till nykterhet. Hon bestämde sig för att bilda en klubb i en
annan lokal, der karlarna kunde hafva tillfälle att komma
tillsammans i trefliga, väl upplysta rum, och der de, fria från
krogarnes frestelser, kunde med sans öfverlägga om nykterhetens
fördelar. Till en början fann hon intet hus som var lämpligt,
men slutligen hörde hon, att en byggnadstomt kunde få hyras i
Duck Lane i Westminster. Med bistånd af några vänner
arrenderade hon denna tomt, och lät der bygga ett vackert boningshus,
med höga, ljusa rum och alla nödiga beqvämligheter. I denna
boning grundade miss Cooper »gatukrämarnes klubb,» vid hvars
organiserande hon biträddes af några herrar, som alltid med värma
lemnat henne sitt bistånd. De regler miss Cooper skulle velat
införa, voro måhända mera bindande än de, som föreslogos af
hennes manliga vänner, af hvilka några, som egde erfarenhet af
West-end-klubbarnes verksamhet, tillrådde henne, att låta
medlemmarna sjelfve uppställa sina regler, utan något slags
inskränkning eller öfvervakande. Miss Cooper biföll gerna detta förslag,
och en civilingeniör af hennes vänner uppsatte ett reglemente
som liknade reformklubbens, hvaraf han var medlem. Dessa
regler erbjödos åt medlemmarna, endast såsom en ledning vid
bestämmandet af deras egna stadgar, och de fingo rättighet att
antaga eller förändra dessa efter behag.
Men derefter uppkastades en fråga, som väckte hos den
stackars miss Cooper stor ångest -— den nämligen, huruvida klubben
skulle uttaga tillståndsbevis att servera öl och miss Coopers oro
stegrades då hon fick veta att den person, som anmälde sig att öppna
öfverläggningen, var en man långt mera känd för arbetsamhet och
slughet än för nykterhet.
Han tilltalade mötet i ungefär följande ord: "Nu ska jag låta
er veta hvad jag tänker om denna härna frågan. Jag är ingen
nykterdansare och tänker inte bli heller. När jag känner mig
ha lust på en mugg öl, så tar jag en, så vidt jag kan betala’n och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
