Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
reela, eller förkroppsligar det ideella — och han är snart sagdt
tvungen att göra ettdera, huru utpreglad realist eller idealist
han än må vara — torde han hvarken i ena eller andra fallet
få gå så långt, att det föremål, det väsen han framställer,
förlorar sin ursprunglighet. Något drag, något kännetecken att
detsamma tillhör denna eller en annan verld, måste han låta
det behålla. Gör han det icke, så missbrukar ban friheten,
till förfång för sanning och natur, och förnärmande dessa,
äfventyrar han att frammana, icke det sköna, utan dess
vrångbild. Det onaturliga kan icke vara skönt.
»Nymf, öfverraskad af fauner», är ett temligen gammalt
tema, af målare icke sällan anlitadt och bearbetadt till mer
eller mindre lyckade variationer. Så ligger samma tanke till
grund för framställningen af »Susanna i badet»; men i detta
fall är skådeplatsen flyttad från fantasiens till verklighetens
mark, hvadan realism i utförandet här torde vara berättigad
och på sin plats, Att en qvinna stiger i badet, händer
alla dagar; att dervid två bofvar smyga sig till, för att
betrakta den intet anande skönheten, han hända och är
dessutom historiskt. Tilldragelsen är mensklig, naturlig och sann.
Det faller af sig sjelft att Susanna är vacker, helst hennes
skönhet gifvit anledning till hela uppträdet; likaså är det
naturligt att hennes hy, som endast undantagsvis smektes af solen,
skall vara fin och mjell. Hvarje drag, hvarje rundning, lemmar,
kroppsställning och färg — allt är återgifvet med förvillande
trohet till den qvinligt menskliga naturen; men öfver hela
varelsen breder sig ett skir af oskuld och omedveten fägring, ett
flor, hvars trolska väfnad är på en gång tillräckligt tät, för att
dämpa den hjerta nakenheten, och tillräckligt genomskinlig, för
att låta hjertats renhet, den inre, andliga skönheten stråla
igenom. Bofvarna kunde visserligen gerna vara borta; Susanna
vore i alla fall samma vackra badande qvinna, men meningen
Tidskrift f. Hemmet. 18 årg. häftet. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
