Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’218
Nordling, som vill bygga den äktenskapliga föreningen på
grundvalen af obegränsadt förtroende och tillgifvenhet mellan makarne,
kommer äfven till den slutföljd att full likställighet dem emellan
måste råda, samt fullständig gemensamhet i egendom och lika
rätt till förvaltningen deraf. De inkast, som äfven författaren i
tidskriften på förhand sökte bemöta, uteblefvo icke heller under
diskussionen vid juristmötet, och de många praktiska svårigheterna
vid tillämpningen framhöllos, de missbruk och förvecklingar, hvilka
skulle uppstå, ådagalades under den utförliga granskningen af
förslaget på ett sätt som knappt lemnade rum för något tvifvel om
dessa inkasts fulla befogenhet. Likasom i tidskriftens förenämde
uppsats en önskan yttrades som verkliggörandet af den föreslagna
gemensamheten om möjligt, så blef äfven slutintrycket efter de
många talen vid mötet att detta bevisades vara icke möjligt.
Tvifvelsutan ligger det dock något synnerligen tilltalande i sjelfva
grundtanken, och mången torde väl, vid talet härom, känna icke
ringa sympatier för en lösning af frågan i denna riktning. Det
enklaste sättet att göra denna likasom hvarje annan lösning
praktiskt möjlig, är dock att borttaga alla lagens tvångsbud, och
gifva makarne full frihet att sjelfva ordna förhållandena
sinsemellan, de ekonomiska såväl som de moraliska.
Ju mera man sätter sig in i denna fråga, ju tydligare
framstår svagheten och ohållbarheten af den undantagslagstiftning som
i denna sak gjort sig gällande och ännu gör det, äfven vid
ifrågasatta förändringar. Vi här i Sverige hafva det företräde att hos
oss ingenstädes med tydliga ord står taladt om hustruns
lydnads-pligt; den inbegripes blott i det af mannen till hans fördel så
egenmäktigt tolkade och tillämpade stadgandet om målsmanskapet.
Men hela äktenskapslagstiftningen är dock byggd på den
grundsatsen att en, och i så fall mannen, bör vara den allena styrande,
och ännu i våra dagar, likasom i all föregående tid, torde det
blott vara ett fåtal som icke anser hustruns underdånighet vara
betingad af äktenskapets sanna natur och väsende, och att dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
