Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’259
lika vackra bada två och medvetandet om en väl fyld lefnad
göt sitt skimmer öfver deras ädla drag. Skön är dagen i sin
gryning genom sitt hopp, ännu skönare solnedgången, som är
hoppets bekräftelse, vissheten om seger i lifvets kamp.
I Munchen stannade vi en tid för att se den mängd
konstskatter der fiunas. Sjelfva staden är som ett museum. Den bär
öfverallt prägeln af en rad praktälskande monarker, bland hvilka
konung Ludvig intager främsta rummet. Man måste dock
medgifva, att hans efterträdare icke gifvit honom efter i
bygg-nads- och samlingsvurm. Hela stadsdelar ha uppstått på några
år och fortgår det så, flyttar snart hela Bayern in i Munchen.
Men det är iugen stad, som representerar en tysk nationalitet;
det är ett nytt Athen vid Isar. Der finnas byggnader utan allt
ändamål såsom, t. ex. propyleerna eller Feldherrhalle, en ofantlig
byggnad för 2, säger två fältherrar. Från det sublima till det
löjliga är det blott ett steg. Och detta tvetal af byggnader:
museerna och propyleerna, se ut som en teaterdekoration. Grannt
men utan ändamål. Det är mycket att se, men det sevärda
förvexlas ofta med det pretentiösa skräpet.
På resan till München gjorde jag bekantskap med tvenne
älskvärda oldenburgskor. »Die Line» och »die Mimmi». Mimmi
var liten och skarp, Line lång och afrundad, något yngre och
smäktande. Båda mellan 30 och 40: icke just vackra men med
hyggligt tycke kunde de jemföras med de båda svenskorna. Också
blefvo vi i ett nu förtroliga vänner. Som du vet, helsar man
vanligen på sina grannar i de tyska waggonerna och
bekantskapen var således lätt inledd.
Nåväl, sedan nu Mimmi fått reda på vår nationalitet, stånd
och vilkor, öfvergick hon till detaljer och frågade, hvem af oss
som skötte kassan, samt hur stor denna var. Vi undveko genom
att säga, att vi hade gemensam reskassa, hvarvid hon tog fasligt
vid sig förklarande, att om die Line skulle ha gemensam kassa
med henne, skulle hon bli ruinerad, ty Liue köpte allt livad hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
