- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Adertonde årgången. 1876 /
276

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1826—32. En tronarfvinges födelse helsad med jubel.

Älskad som maka, ömt omhuldad af konungen, buren på
händerna af folket.

Karakterens utveckling i värmen af all denna kärlek från
ungmöns till qvinnans.

En märkbar dragning till makens religion, tillskrifven
inflytandet af en bland den svenska kyrkans mäktigaste andar
samt qvinnohjertats åtrå att i allt blifva ett med den älskade.
Häraf stor oro i Rom samt ifriga och framgångsrika
kraftansträngningar, för att med oslitliga band fästa den blifvande
drottningen och konuuganiodren vid S:t Petri stol.

1832—-33. En katolsk kyrka grundlagd i hufvudstaden och
invigd med prunkande ståt.

1833—44. Törnen bland lyckans blomster.

Det husliga lifvet i fursteborgen under moderligt uppfostrande
verksamhet samt en allt mera vinnande makt öfver omgifningen.

Den mer och mer pröfvande ställningen mellan den gamle
om sitt välde nidkäre konungen och hans i tvungen overksamhet

O O

bidande efterträdare —• mellan a ena sidan den öfverlägsne, men
för den nya tidens kraf oåtkomlige statsmannen, ä andra sidan
den varmhjertade, af tidsanden genomträngde tnemdskovännen, —
den ene fordrande allt för det politiskt kloka, den andre böjd att
medgifva allt. åt det menskligt goda och sköna.

Medlande der det gällde andra, böjaude sig der det gällde
henne sjelf och hennes egen lycka.

o

Ar af de bittraste pröfningar. Smärtan ej förrådd af ett
ord, en blick; leendet fästadt pä hennes läppar såsom lidandets
insegel; bikten hennes enda förtrogne, bönen och den fyllda
pligtens tillfredsställelse hennes enda tröst. Biktfadrens ord till
en vän: »Hon går såsom genom eld,» enda spåret af hvad hon led.

Själen småningom härdad; vekheten viken. Kraften rådande
på ömheten, pligten pä kärleken.

1844—52. Landets drottning, fyllande med sällspord vär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1876/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free