Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Denna skiljaktighet åstadkommer dock ej så stridiga omdömen,
som man skulle vänta; ty det hos anglosachsiska racen
inneboende sinnet för fakta i förening med Schellingiansk naturalism
göra också Emerson till en skarpsynt iakttagare, fast ej fullt så
öfverlägsen i detta fall som Taine. Till följd af denna olika
individualitet erhålla deras teckningar en mångsidighet och
rikedom, som skänker läsaren en liflig föreställning om
engelsmännens tänke- och lefnadssätt. Hos Emerson är det dock förf.
sjelf, som intresserar mer än hans ämne; det är Emersons sätt
att se, tänka och skrifva, som skänker arbetet sin största
tjuskraft. Hos Taine deremot träder förf. sjelf i bakgrunden, och
det är förnämligast taflans egen lefvande verklighet, som fäster
läsarens hela uppmärksamhet. Taine går till väga vid
författandet af sin karakteristik på samma sätt som en induktiv
vetenskapsman vid bemödandet att systematisera: på grund af en
mängd öfverensstämmande iakttagelser fastställer han regeln. Ofta
tager Taiue läsaren med sig på dessa forskningsresor och låter
honom liksom sjelf bevittna de facta, på hvilka omdömena
grundas. Dessa kortfattade och dock objektiva småtaflor ega genom
naturtrohet, lokalfärg och stilens enkelhet och lif ett behag och
en åskådlighet, som äro förtrollande. Men Taine ej blott målar,
han resonerar också, dock i båda fallen mycket olikt Emerson.
Den sistnämnde utbreder sig mer öfver facta än deras orsaker;
den förre deremot söker, då han på grund af en mängd iakttagna
facta fastställt sin regel, att utforska orsaken till alla dessa facta,
som tillsammans bilda det utmärkande karaktersdraget. Dessa
resonementer äro ofta lika målande för franska som för engelska
förhållanden. Yid dylika tillfällen tittar positivisten fram. Så
vidt möjligt förklaras hvarje egendomlighet genom yttre
omständigheter, klimat, vanor, uppfostran ra. m.; då deremot föga eller
intet inflytande tillerkännes åt medfödda naturanlag.
Det finnes ett grunddrag hos den positivistiska skolan,
hvilket gör hennes anhängare till särdeles skickliga iakttagare af alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
