Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
meddela något mer än en flygtig öfversigt af densamma, men vi
skulle önska att den svenska statskyrkans vänner ville egna den
några ögonblicks uppmärksamhet, om ock blott för att anmärka,
med hvilken stor enkelhet, i hvilken rent mensklig, men derför
icke mindre kristlig, om ock mindre, hvad vi i Sverige specielt
kalla, presterlig ton, predikanterna, ja sjelfva de högvördige
biskoparne i England nedlåta sig att tilltala sin församling.
Anmärkningsvärd är också den frånvaro af torra dogmatiska
utläggningar och den fullhet af praktiska tillämpningar på hjertat och
lefvernet som utmärker denna predikan.
Till ämne har predikanten valt 3:ne verser af de Davidiska
vexelvis af församlingen och presten lästa psalmer, med hvilka
gudstjensten inleddes. Den första (8:de ps.) gaf honom
anledning att vända sitt tal särskildt till föräldrarne. Med en hastig
återblick på psalmen visar han hur David, sökande efter ett
uttryck a,f Guds härlighet, finner det först i månen, i stjernorna,
sedan i den makt som blifvit lagd »i unga barns och spenabarns
mun» och slutligen i menniskan, skapad till Guds afbild —
satt »något litet under gudomen» — och bekrönt med ära och
härlighet.
Menniskan sådan hon var i Guds tanke, och barnen såsom
uttryck af denna tanke, är i få ord ämnet för den korta första
afdelningen af predikan, hvari man återfinner ungefär samma
tankegång som i Stopford Brookes af oss i förra årg. meddelade
framställning af samma ämne. — »Tiden», säger predikanten,
»är ämnad att vara vårt själslifs barndom, och ju mera vi närma
oss det hvartill vi äro ämnade, desto bättre. Må vi begagna
våra förståndskrafter i all frihet och sanningskärlek, men må vi
aldrig glömma att vi äro, såsom Newton sade:
»Lika barn, hvilka leka vid stranden, medan sanningens
vida ocean ligger okänd framför dem.»
Derefter leder predikanten sig öfver till sin’ andra
psalmvers, i det han hänvisar på barnen såsom framtidens bärare —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
