- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nittonde årgången. 1877 /
80

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

sade med den kärleksfullaste vård, de ymnigaste tårar, de
innerligaste böner. På sina knän anropade hon Gud och besvor hon
läkaren att rädda den älskades lif, men förgäfves. Den unga
•enkans sorg blef utomordentligt häftig, såsom man kunde vänta
af ett sådant sinne och efter en sådan förlust. Dåningar,
sömnlöshet och förtviflan uttömde snart krafterna och föranledde en
.svår och långvarig sjukdom. Återställd derifrån, lemnade hon det
främmande Karlskrona och återvände till Stockholm. Vänner
och anhöriga sökte der genom deltagande och vård lindra
hennes sorg, men förgäfves; och hvarken statskyrkans kristendom,
-eller Tidemans stoicism kunde i någon mån lugna det våldsamt
stormande hjertat. Hon tyckte sig hafva först varit den
lyckligaste, men derefter blifvit den olyckligaste menniska på jorden.
Hon sköt ifrån sig all tröst, allt sällskap och ansåg sitt nöje
och sin pligt vara att lefva endast för att sörja. För att få
alldeles ostörd öfverlemna sig åt dessa känslor, dessa s. k.
pligter, flyttade hon till ett ensamt torpställe på Lidingön, der t. o. in.
namnet påminte om hennes lidna förluster, hennes djupa lidanden.
Det samma skulle äfven rummet och omgifningen göra; några
skilderier af dystert innehåll erinrade om den fördystrade
taflan af hennes eget lif, en cymbal med sina darrande ljud om de
klagande tonerna i hennes bröst och det utanför brusande
hafvet om de svallande känslorna i hennes hjerta. Att
oupphörligen beskåda, betänka och besjunga dessa föremål, blef hennes
•enda och käraste sysselsättning. Hon beskref dem med följande ord:
Ater börjar jag min lust,
Men en lust bemängd med galla,
Att utgjuta suck och pust,
Låta tårar strömlikt falla,
Ar den enda ro, jag har
Af de fordna nöjen qvar.

På detta ställe och sätt tillbragte hon omkring ett år och
.sammanskref derunder flere skaldestycken, som alla uttryckte den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1877/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free