Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
85) en serie af artiklar tydligen utgångna af en annan hand och
på ett ypperligt sätt belysande de hufvudsatser kring hvilka
striden rörde sig.
Af dessa artiklar meddela vi här nedan det väsentligaste,
eller förfms granskning af begreppet »samt qvinlighet», lians
yttrande om anlagens betydelse vid uppfostran, samt hans slutord
om förhållandet mellan föräldrar och lärare.
Det mål, hvartill uppfostringen af det qvinliga slägtet bör leda,
är, enl. Hr Adn. och de af honom gillade förf., qvinlighet — äkta
qvinlighet, enligt den ene, sann qvinlighet enligt den andre; hr A.
sjelf har icke tillagt qvinlig]]eten något tredje epitet. Frågar man
åter hvad som förstås med »qvinlighet», och hvaruti denna skiljer sig
från »manligheten», sä lar man veta, att hos qvinnan känslan, hos
mannen förståndet är af naturen öfvervägande, och att uppfostran,
för att gå i naturens spår, följaktligen bör hos qvinnan företrädesvis
odla känslan, hos mannen företrädesvis förståndet. Denna
principfråga är bestämmande i fråga om ordnandet af undervisningen, ocli
det är derför af vigt att taga den samma i närmare skärskådande.
Vi hade verkligen föreställt oss, att den mening, som i det fallet
gjort sig gällande i hr A:s uppsats i Pedagogisk Tidskrift, skulle
vara antiqverad. I sjelfva verket, hvar kan hr A. visa oss naturens
fullmakt för qvinnan att hafva en rikare känsla än mannen? I
historien och erfarenheten kan han det icke. Eller hafva ej männen t. ex.
inom diktningens ocli konstens område gifvit prof på lfka både stark
och ren känsla som qvinnorna? Har det icke funnits känsla, till och
med »öfvervägande» känsla, hos dessa tusentals och tusentals män,
som för sin kärlek eller sitt land offrat lif och allt? Eller hos dessa
andra män, de der likaledes kunna räknas i tusenden, som i
filau-tropiens tjenst glömt allt för sin varma känsla för medmenniskor?
Ar det förståndet eller känslan, som fört botgöraren ut i öknen ocli
martyren till bålet, ocli är helgonlistan rikare på namn af qvinnor
än af män? Ar det, från en annan sida, förståndet eller känslan —
der det ej varit nöden —• som i en så ojemförligt högre grad
befolkat våra fängelser med män, än med qvinnor? Ocli är det
förståndet eller känslan, som drifvit fram dessa skaror af män, långt
mer än af qvinnor, i fanatismens och revolutionens led? — Finner
icke hvar och en, att. i allt, i godt och i ondt, mannens känsla gör
sig gällande på ett sätt, som utesluter all rimlighet af någon
underlägsenhet i det afseendet under qvinnan? Finner man icke, att
det rent af vore en dårskap och känsla att vilja förneka mannens
jeranbördighet med qvinnan i afseende på känslobegåfning? Och hvad
betyder dä allt detta tal om känsla och känsla, såsom någonting för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
