Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
honom obilligt eller känna motvilja för honom. Men stå en gång
böjd öfver arbetet på åkern och torka svetten från din panna
med en hand som arbetet smutsat, och du skall lära att döma
mildare om det, som nu hos arbetaren är dig frånstötande.
Det finnes knappast något, säger förfm, som bättre skulle
främja ett godt förstånd och återväcka frändskapskänslan mellan
de bildade och obildade samhällslagren, än införandet på allvar
af undervisning i kroppsarbete för de bildade klassernas ynglingar.
Härefter visar förfm huru hand i hand med ringaktningen
för kroppsarbetet går böjelsen för öfverflöd samt
njutningsbegäret. Detta, säger han, är det andra sjukdomssymptom hos
tidens bildning, hvilket stämplar den såsom öfvercivilisation.
Också öfverflödet och njutningsbegäret hafva nu i Europas
kulturländer nått en höjd som kan jemföras endast med
förhållandet i det romerska kejsardömets tid. Nu likasom då följa de
i släptåg med tidens bildning och tränga in öfver allt der denna
banar sig väg. Och nu likasom då verka de förslappning och
materialistisk sinnesriktning. I forntiden utgjorde de den graf, i
hvilken folkens kraft sjönk ned och förmultnade. Huru de verka
på vår tids män, visar förfm med några starka drag.
Ju mera menniskan i sitt sinne upptages af sådant som mat
och dryck, kläder, bostad och tidsfördrif, säger han, desto
mindre bevändt blir det med henne sjelf, desto mindre blir hon
duglig att tänka och handla. Den som kan orda vidt och bredt om
mat eller moder, han kommer icke lätt att förstå en god sak.
Och ju större behofvet blir på alla dessa områden, desto dyrare
blir det naturligtvis att lefva; desto mera slösar menniskan af
sin kraft på att inbringa de nödiga penningarne härtill; och desto
mindre kraft har hon qvar att använda i arbetet för en god sak.
Hur mången man brinner ej i ungdomen för en idé eller
älskar en vetenskap, hvilken han, då han kan råda öfver sig sjelf,
vill egna sin bästa kraft. Och huru stannar det ej hos de allra
flesta vid blotta ungdomsdrömmen. Blifna män få de annat att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
