Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Väpnadt från hufvudet till fotabjellet står ännu Rom i
hjertat af det protestantiska Tyskland. Nu som förr gör det
anspråk på att vara icke blott en sjelfständig stat i staten, utan
ock att der ega makt öfver all både verldslig och andlig
styrelse. Ehvad det nu, under stridens ännu ovissa utgång, förer
på tungan, dess verkliga syfte lärer oss historien. Se t. ex. det
konk.ordat, som 1855 uppgjordes mellan Rom och det då
ultra-klerikala Österrike. Enligt dess 5:te artikel skulle alla
offentliga och privata skolor ställas under de katolska biskoparnes
kontroll, och enligt 8:de artikeln tilläts det kejsaren, statens
öfverhufvud, att utnämna skolinspektörer, men han fick endast
välja ibland de kandidater som biskoparna utsett. Annu
färskare exempel äro de dogmer, hvilka framlades för och
antogos af det ekumeniska konsilium, som i Rom sammanträdde
1869. Hur denna i Tyskland nu pågående bittra strid skall
sluta, lär icke någon kunna förutsäga. Sanningen är
visserligen stark, men dess motståndare hafva också styrka.
Bismarck och hans protestantiska kejsare hafva icke den
oinskränkta makt, som vår Gustaf 1, när han bortjagade Sveriges
katolska prelater.
Äfven i Frankrike har det förflutna året framvisat en strid
föga mindre bitter än den som pågått och ännu fortfar i
Tyskland. Här har den konstitutionella friheten kämpat mot en
maskerad cesarism. A ömse sidor förde man sina vapen med
otyglad hänsynslöshet, och allt det gift som ord kunna
innehålla utslungades utan skonsamliet. Oin å ena sidan de ädlaste
och bäste män Frankrike eger hade i denna strid en tillfällig
hjelp från den röda radikalismens läger, så försmådde man icke
heller å andra sidan, der utan tvifvel ärlig välmening stod i
spetsen, att taga till hjelp de vidunderligheter — politiska
extra-messor, absolution för begångna synder m. m. dylikt —• som
den romerska kurian, den »svarta internationalen», alltid är så
beredvillig att uppduka för den okunniga massan, men hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
