Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
leken till henne, det nya idealet: icke en blick, icke ett ord,
icke en tryckning af hans hand förrådde hans hjertas känslor.
Och nu hvem har tålamod att i detalj skärskåda öfriga
karakteren Könnaug, söndagsbarnet, Magnhilds lefnadsglada
väninna, som tar lifvet lätt och som afböjer Magnhilds fråga,
om hon älskade sin man »den rige amerikaner Mr Charles
Eandon fra New York», med det svaret att hon »gjör ham
lykkelig»; Bang, kaptenen, som höll sig sjelf ovärdig att
»el-skes af så meget And» och »var glad ved at hans Hustru endelig
havde fundet en Jävnlige»; ’Grong, som dyker upp ur sitt
stora skägg för att spela samma rol som kören i de antika
skådespelen — alla skjutas de ovilkorligt åt sidan: från detta
viljeslappa slägte, som hittills mött oss, längtar själen till
något högre, starkare, sannare; från svärmeri för skönhet och
jordisk kärlek, längtar hon till sedlighet; hon längtar efter
uppenbarelsen af pligttrogen vilja.
Tände skref på dödslägret i sitt bref till Magnhild ett
slags testamente: han talar om en sedlighet, som hos henne
framför någon han känt förkunnade sig som en makt. »De —
Magnhild — lärte selv den Frafaldne, hvilken Skjönhed
Säde-lighed ejer.» — På Magnhild riktas alltså vårt öga.
Högtidlig reser sig nu Magnhilds skickelse bland de
andra bilder, som äro fästade på duken. Hon skall sammanbinda
allt till ett helt; hennes hand skall peka mot gåtans lösning.
Hennes utveckling alt ifrån den dag då hon »med Kjälken i
sin lille Hånd förtes frelst nedad Skreden» vilja vi derföre följa.
Magnhild kastas oväntadt in i prestfamiljeii uppe i dalen.
Presten, annars sällan bragt ur jemnvigt, utropar öfverväldigad
vid åsynen af olyckan och Magnhilds förfärande ensamhet:
»hvortil er hun bestemt?» Och alt omkring henne, så
främmande, så ovant synes med presten spörja: hvad månde varda
af detta barnet?
Och nu omplantades hon i ny jord, liksom fjellplantan, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
