Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Detta har sin grund deri, att inom det organiska lifvet behålla
de särskilda organen sin sjelfständighet, hvilken inom vår
ändliga verld framträder i motsatsens form, hvadan ock hvarje
organism här mer eller mindre är en enhet af motsatser.
Naturen sjelf synes ock på flera sätt lägga hinder i vägen
fölen ordning, sådan som den nu i fråga varande. Den nämda
åsigten har ock derföre ofta så till vida modifierats, att man
sett sig nödgad att antaga en yradsliihiaä könen emellan, men
dervid har man ock stannat, så vidt nämligen fråga varit om
den psykiska åtskilnaden, och någon annan rör oss icke här.
Det ena könet skulle då inom menskligheten anses stå lägre
än det andra.
Ehuru det visserligen funnits tänkare af första ordningen,
hvilka stält qvinnan högre än mannen 1), så är det likväl i
dylika fall vanligast, att man förfar på motsatt sätt och i
qvinnan ser en lägre form af det allmänt menskliga, hvilket med
särskildt afseende på de båda könens lifsuppgifter vill säga, att
hon, beträffande sin duglighet till lifvets särskilda värf, skiljer
sig från mannen derutinnan, att »hon är i hvarje fall sämre».
En dylik åsigt finna vi redan hos Plato. Drifven af
intresse för den grekiska qvinnans’ höjande ur det djupa förfall,
hvari hon i intellektuelt och sedligt afseende befann sig, men
ur stånd att kunna uppvisa någon särskild sedlig uppgift för
henne, fördes denne store tänkare derhän att fordra den
fullständigaste möjliga sociala likstäldhet könen emellan — ända
derhän, att qvinnan t. o. m. borde deltaga i krigiska värf.
Endast genom att fullständigt afstå från all qvinlighet, kunde
’) Exempelvis ml nämnas var genialiske landsman, Med. Pr. Is. Hvasser;
enligt honom eger qvinnan betydelsen af att vara sedlighetens omedelbara organ
och v&rdarinna på jorden, representanten för allt ideelt och upphöjdt, hvars
uppgift iir att återföra den af naturen sjelfviske mannen till aktning och karlek för
detta. Äfven den tyske filosofen Fichte, från hvilken Hvasser obestridligen
hämtat Hera af sina läror om kärleken och äktenskapet, tenderar i viss mån St
samma håll. (Jmf. vår ofvan citerade afhandl., pag. 102 o. följ.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
