Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Att rent af vilja förneka qvinnokönets menniskovärde, lär
väl nu mera svårligen falla någon förståndig menniska in.
Men detta hindrar ej, att man i en eller annan punkt kan om
qvinnan utsäga sådant, som i sjelfva verket ej står väl
tillsammans med detta hennes menniskovärde. Vanligast röjer
sig en dylik tendens i bemödandet att i teori och praxis
från-känna henne menniskans fulla sjelfständighet eller utesluta
henne från sådana sferer och intressen, från hvilka dock
ingen menniska rätteligen borde uteslutas. Att fritt förfoga
öfver hjerta och hand och sin person i allmänhet, att sjelf
bevaka sina rättigheter och bestämma sitt lefnadsyrke. att fritt
tänka öfver lifvets vigtigare frågor m. m. d. — allt sådant
anse vi vara en oförytterlig rättighet för hvarje menniska,
hon må vara qvinna eller man. Och dock, huru ofta får man
ej höra dem frånkännas qvinnan eller, hvilket är än värre,
äfven då de i princip erkännas, huru många hinder lägga ej
våra sociala förhållanden i vägen, för att hon af dem komme
i full besittning? Det är, i bästa fall, intresset för
qvinlig-heten, som dikterat detta, men man har beklagligen, huru
mvcket man än må bedyra motsatsen, parat med detta
intresse, en så låg uppfattning af denna qvinlighet, att den blott
kan vinnas på det allmänna menniskovärdets och
mennisko-rättens bekostnad.
Sin gemensamma rot ega alla dessa oriktiga åsigter deri,
att man förestält sig, att någon strid skulle på något sätt och
i någon mening ega rum mellan den fulla menskligheten och
den fulla qvinligheten, så att båda endast genom mer eller
mindre ömsesidiga jemkningar skulle kunna bringas i
öfverensstämmelse, vid hvilken jemkning, allt efter olika intressen,
än den ena, än den andra fått gifva vika. 1 så bjerta former
som dem, i hvilka vi nu framstält dem, hafva visserligen dessa
åsigter jemförelsevis sällan framträdt, och då mer i form af
mer eller mindre medvetna paradoxer, än allvarligt menade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
