- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
132

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.132

vid talmansbordet och nu med en liten silfverslef för en pris;
snus till näsan. Hr Bennich ser dervid så belåten ut att
han-kunde förföra en engel till att begagna tobak.

Hr Brakel tystnar plötsligt, talmannens stämma höres fråga:

— Godkännes det upplästa protokollet?

Ett eller två ja höras, deribland med säkerhet det ena
från Fahlurepresentanten, hr Sundell, som har en ordentlig’
bergslagsstämma, och som engång för alla tyckes på
entreprenad hafva tagit det otacksamma varfvet att ropa. »ja» eller
»på bordet» då talmannen framställer proforma frågor som
denna eller liknande, under det hela kammaren för öfrigt är
sysselsatt att prata.

Klubban faller åter i bordet, och nu börjas leken på
allvar. Den notarie, som för dagen är syndabock, stiger fram
med sitt betänkande i handen. År det första riksdagen han
bevistar, kan man vara viss på att han är blek om kind.
Hanssysselsättning är också allt annat än angenäm. Efter
talmannens anvisning har han att högt läsa upp — åtta à tio rader
innantill. Nu tycker mången helt visst att detta är en
obetydlighet som ej bör orsaka många grå hår, men det måtte ej,
vara så, och vi minnas sjelfva hur förfärligt vi darrade, då vi
första gången i skolan skulle förrätta bön, d. v. s. högt
uppläsa en psalmvers och »fader vår» för kamraterna och med
rektorns flammande, grå- ögon fästa på oss. Det lyckades oss
en längre tid att medelst kontant erkänsla i knäck skaffa osa
en ställföreträdare, men en dag befans knäcken innehålla för
litet mandel, och då var nådens tid ute. Huruvida något
dy-ligt knäcksystem är rådande bland kammarens notarier veta
vi icke, men hafva skäl att betvifla det.

Men vi återkomma till vår notarie. Uppläsningen är ej
allenast oangenäm, den är äfven otacksam.

Visste de unga männen alla anmärkningar som göres der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free