Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.136
andra än de verkligt stora frågorna, men till hvilken hela
kammaren lyssnar, man kan säga nästan med andakt, och
hvilkens ord väga tyngre i afgörandets vågskål än de mer än 80
åren på hans hjessa. Här ser man vanligen äfven den
lovn-hörde hr Nordenfelt och grefve Lagerberg, till hvars
högtidsstunder det hör att lyssna till hr S. Ribbing, då denne talar,
och som gjort sig ett stycke odödlighet i riksdagsannalernas
historia genom att uppfinna titeln »bränvinspedagogen».
På Statsrådsbänken sitta nästan alltid excellenserna De
Geer ocli Björnstjerna, den förre tyst, fin, lyssnande till allt
och ständigt läsande fram och tillbaka nyckeln till sin
pulpetlåda. Det ser ut som ett lås kommit i olag för honom, som
han nu vill laga. Men hans karaktär ger en borgen för att
han ej med Hamlet skall utropa »ve mig som måste bringa
tidens gängor i lag igen!» Stundom tar äfven statsrådet
Thy-selius plats här. Hvarje tum en gentleman, talar han till
kammaren som befunne han sig i en dams boudoir, och
elegantare än han kan man icke lorgneltera en motståndare ur
fattningen.
Vid Jöns Pehrssons venstra sida har Gluntarnes skapare
sin plats. Det är ett artistiskt hufvud med ett par väldiga
generalsinustacher på en vacker gestalt. Att tala är för hr
Wennerberg en lek. Hans föredrag är klart och flytande, han
säger aldrig ett ord för mycket eller för litet, perioderna
komma afrundade och välformade, som ur en konstnärs atelier.
Med samma orubbliga lugn kastar han qvickheter omkring sig
som han kallt demonstrerar; alla talarekonstens hemligheter
äro honom välbekanta. Dock lyckas det honom ej alltid att
öfvertyga och rycka med sig, och det är emedan: man allt för
ofta tycker sig sakna den inre öfvertygelsens värma. Hans
tal likna ett praktfullt fyrverkeri, de lysa men de värma icke.
En motsats till honom är den gamle, hederlige,
sjclfstän-dige fosterlandsvännen Mannerskantz. Aldrig slog ett varmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
