Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dresden.» För öfrigt nämnas åtskilliga rykten om kriget; _
bref af sonen från Zerbst ha endast innehållit goda
underrättelser. »De mina äro friska», slutar K., »och jäg låter ännu
ej modet sjunka.»
Härpå följer intet meddelande förr än d. 6 December, ett
kort bref fullt af sammanpressad, outtalad smärta. I slaget
vid Gadebusch cl. 26 Augusti hade Theodor Körner stupat,
offrande sitt unga, rika lif för sitt folks frihet.
»Ditt hjertliga deltagande gör mig godt», skrifver den
sörjande fadern. »Jag vet du älskade den bortgångne och
ban hade tillgifvenhet för dig. Mig har Gud öfver förväntan
styrkt att jag kan sörja hans död på ett sätt, som är honom
värdigt. Blott i enstaka ögonblick tar naturen öfverhand. De
mina hafva lidit mindre till kroppen än jag befarade. Min
hustru var genom de första, sedan motsagda underrättelserna
beredd. Hon hade uppgifvit allt hopp, då Emma och jag
ännu hoppades. . .» Några meddelanden om sonens skrifter,
om tillståndet i staden m. ra. afsluta brefvet.
Den 17 Mars 1814 skrifver Emma och tackar för kusinens
vänliga erinran på tant Doras födelsedag. »Denna dag»,
fortsätter hon, »som förr var så glad, var nu om möjligt
smärtsammare än alla vi upplefvat sedan vår oersättliga förlust.
När ett så dyrt familjeband slites, utgöra alla hemmets vanliga
festedagar blott en tillökning i bedröfvelsen, i det de erinra om
forna, aldrig återkommande fröjder.»––
Den 5 Juli 1814 skrifver hon åter: »Om oss har jag föga
att säga; vi lefva utan hopp och utan glädje den ena dagen
som den andra, och blott den öfvertygelsen kan trösta oss,
att det tyska fosterlandets frihet betryggats genom den stora
kamp, som kostat oss så mycket. Dessa sista dagar äro
minst af allt egnade att mildra vår sorg; återkomsten af de
lyckliga, som upplefvat segern och nu i hemmen jublande
Tidskrift för Hemmet. 20:de årg. 4:e häftet. J[ 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
