Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.235
26, Tio år,
i.
Mor ocli son sitta vid frukostbordet. Hon försöker att
skämta och ban att skratta, men det är ej någon glädje
hvarken i skämtet eller skrattet. Det brukar ej vanligtvis brista
i munterhet vid deras måltider; hvad är det då, som i dag
gör dem så förstämda? Det är en skilsmessa, som förestår,
en lånas skilsmessa kan hända. Han skall ut i verlden; en
rik slägting har lofvat att taga den unge mannen under
armarna, och denne vänlige slägting har blott ett fel — han
bor i Frankrike, hans stora affär drifves i Paris — detta
hemska Paris, som bragt så många förhoppningsfulla ynglingar på
fall och så många mödrar till förtviflan. Det lilla theköket
surrar och brummar precis som vanligt, men i moderns öron
låter dess enformiga surr som ett doft: »Paris, Paris! Ve den
yngling, som kommer till Paris!»
Han ser på sin klocka, och hon tänker: han längtar; hon
ville helst nu, att han försummade resan och stannade hemma,
men när hon yttrar detta, svarar han med mera förstånd än
ömhet, tycker hon: »Nu är det för sent att ångra, och nu
måste vi visa oss modiga, mamma lilla!» Men det är tid att
bryta upp; hon hjelper honom på med den tunga tulubben
— det är ju midt i smällkalla vintern, den stackars gossen
skall resa — och han sveper om henne den, så att hon
alldeles försvinner i hans famn, och de stå en stund tysta,
alldeles stilla, bröst emot bröst, och inom både honom och henne
sliter och aggar smärtan och jäsa tårarna så som aldrig förr.
Eti här af ljufva minnen och svunna fröjder kommer anstor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
