- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugonde årgången. 1878 /
T2:11

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

batten, der han kortfattadt och öppet säger sin rnenino-, en
chevalier sans peur et sans reproche i samma’ stil som herr
Treffenberg. Herr E. G. Boström från Stockholms län är heller
icke den som tvekar att djerft säga ut hvad han har på sinnet,
ehuru äfven han kan få anses endast som en uppgående stjerna
på vårt politiska firmament. För honom är chefen för
sjöförsvarsdepartementet, hvad konstitutionsutskottet är för herr Hedin.

Diskussionen har emellertid dragit ut allt längre på tiden
och talmansombyte har kanske till och med redan ett par
gånger egt rum, men ännu anmäla sig allt jemnt nya talare och
ingendera sidan tyckes vilja gifva vika. Då höres en djup
stämma begära ordet borta frän Nerikes-bänken, och samtidigt
ser man ett gubbansigte, men ett ännu friskt gubbansigte med
ett yfvigt grått skägg göra en rörelse åt talmannen för att
gifva till känna hvem det var som anmälde sig. Det är gamle
Anders Wilhelm Uhr på Svenstorp, redan två och sjutioårig
och sedan nära tre årtionden en deltagare i vårt
lagstiftningsarbete, som nu tycker att det kan vara tid att få ett slut på
de långa resonementen. När han får ordet, menar han kanske
också ungefär att som hvarken skäl eller motskäl tyckas gagna
till någonting och som det redan sagda ej vidare behöfver
sä-o-as om igen, kan det vara på tiden att sluta diskussionen.
Alman der nere icke allt för mycket gripen af stridslustan och
anser man att frågan verkligen nu kan vara tillräckligt
omtalad, lyder man kanske rådet och afgör den i en hastig vändning.
Klubban faller och ett ögonblick sednare gör kanske talmannen
den gerna hörda frågan: behagar kammaren åtskiljas? och då
får åhöraren begifva sig hem, stolt öfver att hafva fått kasta
en blick in i sjelfva härden för vårt politiska lif, eller åt
minstone i den del deraf hvarest de originelaste scenerna af svensk
lagstiftningsverksamhet kunna vara att vänta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1878/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free