- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeförsta årgången. 1879 /
9

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

åtminstone så, att man icke var medveten om dess ursprung
och sammanhang, och berättelserna utvecklade sig till
sjelfständiga dikter, myter. Det grekiska ordet mythos i sin
vexlande betydelse redogör för denna utveckling, ty mythos
betyder först ord, uttryck, men kom sedan att betyda berättelse.

Qudsmedvetandet, som icke nöjde sig med den osynliga
gudomen, sökte öfverallt dennas uppenbarelser och ingöt i dem
det lif, som gudomen och menniskan sjelf ha. Det synliga
får lätt en större betydelse för menniskan än det osynliga.
De olika uppenbarelseformerna för gudomen blefvo
småningom särskilda gudar. Till en början hafva de icke en strängt
afsöndrad tillvara, utan vexla gestalt, men allt som tiden lider
blefvo deras drag mera konventionelt och bestämdt
utpräglade, och till sist fordras det mycken uppmärksamhet för att
i mångfalden återfinna den ursprungliga enheten, livar
särskild naturföreteelse, hvar särskild synpunkt kunde gifva
anledning till skapandet af en gud, skapad efter menniskans
beläte. »Menniskorna, sade greken Herakleitos, äro dödliga
gudar, gudarne äro odödliga menniskor.»

Menniskans oförmåga, så länge hon står på en mera
ursprunglig ståndpunkt, att tänka sig opersonliga krafter
verkande i verlden och hennes benägenhet att söka förklaring
på allt, i synnerhet på allt af litet mera ovanlig beskaffenhet,
har framkallat myterna och framkallar eller håller dem ännu
vid makt. När en härjande farsot ären 1710 och 1711
hemsökte Sverige, kunde man icke nöja sig med att tala om en
härjande sjukdom, utan än här än der dök berättelsen upp om
pestcjvinnan, en storvuxen, blåklädd qvinna, som gick från
gård till gård, och hvar hon kom, der sjuknade menniskorna
och dogo. Jag har hört en bonde i Upland berätta, huruledes
pestqvinnan under sin sorgebringande vandring kom äfven till
hans fädernegård, men när hon skulle gå öfver bäcken, som
flöt framför gårdsplanen, möttes hon af husets tomte, som ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1879/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free