Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
mannen till denna teori medgifver, att det icke var liitt att
på astronomisk Väg uträkna, när planeterna intagit en sådan
ställning i förhållande till hvarandra. Finn Magnussen har
gjort den upptäckten, att Odins tolf namn beteckna årets tolf
månader, hans femtiotvå namn, som uppräknas i en af
eddasångerna, beteckna årets veckor, de tretton valkyrjorna
beteckna de tretton mån-månaderna, de tre dvärghöfdingarne de
tre årstiderna, de vanliga dvärgarne, 72 eller 73 stycken, årets
femter (veckor af fem dagar). I Kasks upplaga af den
poetiska eddan finnes en dvärg för mycket, hvilken anses kunna
hänföras till skottåret. Finn Magnussen ansåg; denna tolkning
D O O
så vigtig, att han antecknade dagen, då han upptäckte den,
den 7 december 1827. N. M. Petersen anmärker, begabbande,
att i denna tidsuppgift förekommer det heliga sjutalet både i
dagen och året. Till och med en kemisk-fysisk förklaring finnes
af de nordiska myterna. De tre ursprungliga makterna, Hög,
Jämnhög och Tredje äro svafvel, qvicksilfver och salt, Odin är
tyngdkraften, Tor elektriciteten, hans bälte den elektriska
kondensatorn, Fröja och Sif äro kol och syre, Gunnlad kolsyra
o. s. v. Det är helt naturligt att dessa förklaringar rönt mot-
o ö
stånd. M. Hammerich t. ex. vill icke veta af försöken, att
upplösa nordens gudar till luft och vatten, skydrag och
meteorstenar, och deras bedrifter till tö- och åskväder, till
sol-hvarf och månskiften, genom hvilka försök nordens mytologi
förvandlas till en almanacka.
Olikheten mellan denna naturliga förklaring af myterna
och den nya skolans ligger deruti, att man förr ansåg hvar
särskild myt innehålla en naturhistorisk verklighet, under det
man nu anser myterna vara alster af en poetisk utveckling,
som har sina rötter i en tid, då menniskorna sågo i naturens
företeelser lefvande väsen och ställde dessa och dermed äfven
naturförhållandena och naturtilldragelserna i sammanhang med
sitt religiösa medvetande. Skilnaden mellan de två uppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
