Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Under dylika mindre angenäma sjelfbetraktelser
tillryggalade jag vägen mellan min bostad och småskolan. Jag var
nemligen direktris i en fruntimmersförening, och såsom sådan
ålåg det mig att hvarannan månad en viss lördags middag
infinna mig der för att granska barnens anmärkningsböcker.
Barnen skulle då defilera förbi min person, och det var min
skyldighet att vid denna revy kasta förebrående blickar på dem,
hvilkas böcker icke befunnos tillfredsställande. Om under
någon period af mitt lif mina blickar lyckats göra intryck på
folk, så har jag ingen anledning att förmoda, att det var under
den tid jag var direktris i qvarteret Hvita korpen.
Men det var nu emellertid hvarken om mig sjelf eller
om barnen, jag skulle tala, utan om lärarinnan. Huru väl jag
ser henne, mamsell Beata K., med sitt välvilliga ansigte, sina
grofva drag, sitt ena öga och sin ytterst snäfva, svarta
klädning. 1 skolan lyckades det henne stundom att antaga ett
rigtigt grymt utseende, och att åstadkomma en sådan
metamorfos, anser jag ännu för det största bevis på
skådespelar-talang, jag hittills bevittnat. Hon hade en vana, då man mötte
henne på gatan, att, med ett uttryck af glad öfverraskning i
sitt ansigte, tvärstanna, göra en djup, lodrät nigning och sedan
oförtrutet skynda framåt igen.
»Ja, ni kan ej tänka er, hur glad jag är, att jag har fått
den här skolan,» sade hon, sedan barnen störtat ut med sina
iböcker. »Det var en rigtig herrans hjelp. Nu är jag alltid
till hands och kan höra, när faster Sara ringer och passa på
henne alla stunder på dagen. Jag får 250 kronor öfver, när
jag afräknar hyra till lokalen, ljus och ved, det är ju rigtigt
storståtligt.» Och dervid log hon så förnöjdt, att hela hennes
ärliga ansigte sken dervid.
Vi pratade ännu en stund, till dess genom den på glänt
stående dörren en vresig röst hördes mumla åtskilligt, af
hvilket jag förnam slutorden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
