- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeförsta årgången. 1879 /
45

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

j och hennes lilla figur rörde sig sä lätt och otvunget bland
hennes åldriga samlingar, att det föreföll, som om hon aldrig
gjort annat än ordnat kläder i hela sitt lif.

»Rocken, ja,» sade hon och famlade mellan otaliga hopar
af sådana plagg. »Jag tror visst inte, att den är såld än. Det
var så länge sedan den sattes in, att jag rent af glömt, hur
den såg ut. Men jag tyckes erinra mig, att den var blå.»

Jag medgaf villigt, att jag också hade en svag erinran om
f att den var blå.

»Ja, ja, den skall nog finnas, bara vi ha litet tålamod,»
sade hon, under det hon ifrigt genomsökte packoma på de
| öfverfylda spikarne, »och skulle den icke finnas, om . någon
haft den hemma för att pröfva den och aldrig burit igen den,
så skall jag ändå riktigt betala — — det skall jag visst göra.»

Ack, den kära gumman, hon sade detta så öfvertygande,,
att äfven om jag varit vaktmästare på sjelfva
bysättningshäk-tet, skulle jag nödgats tro henne.

»Der sitter han ju och tiger, den skälmen,» utropade hon
hastigt och med en så glad ton, som om hon återsett en
gammal vän. »Visste jag inte det — 4 kronor och bokstafven R.,
det är ju alldeles rätt det.»

»Ja, nog är det rätt, alltid,» stxde jag, »men måhända kunde
vi nu bestämma oss för att gifva bort den.»

»Ack, var så god och tag den icke härifrån,» sade
mamsell Pegrell med en viss förskräckelse, »jag skall sätta den
utanpå och göra mitt allra bästa.»

Jag förstod henne icke rigtigt den gången, men jag har
sedan lärt, att hvarje yrke har sin lilla ärelystnad med sig, och
jag har äfven lärt att högakta hvar och en, som i sitt kall
söker att göra sitt allra bästa.

Vår underhandling afbröts emellertid genom inträdet af
en person, som förtjenar sin egen beskrifning. Det var ett
fruntimmer, hvilket jag som oftast möter på våra gator, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1879/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free