Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Men lian var sjuk och uppgifven — han hade gått hela vägen
från Carlsten och hit, och han tog fram en plånbok innanför
sin slitna tröja — den innehöll 1000 riksdaler.
»Tag dem, moder,» sade han, »det är intet blod på dem,
men de äro alla vätta af ångertårar. Jag har tjenat dem på
fästningen, och hvarenda dag i dessa femton år har jag tänkt
på denna stund och på dig. Och här är mitt betyg från
kommendanten om godt uppförande under hela tiden. Låt mig
nu lägga mig, kära moder, ty jag är mycket trött.» Och hon
lade honom i sin lina säng, och hon kysste ömsom hans bleka
panna och kommendantens betyg och sade många gånger, att
det var henne tusen gånger dyrbarare, än om det varit en
fullmakt på ett stort pastorat. En sådan hade förr hägrat i
hennes framtidsdrömmar, nu var hon nöjd som. det var. Det
kunde hon ju äfven vara,» sade mamsell Pegrell med stark
öfvertygelse och ett nytt vädjande till mig. »Det förirrade
lammet hade i dubbel bemärkelse hittat hem.» I morgse var
jag hos henne. Det var öfver då.
»Ser du hur hvit och ren han ligger,» sade hon, »och med
hvilket barnsligt tycke. Jag var tidigt ute i dag och samlade några
aspqvistar. Bladen ha blifvit blodröda af höstvinden, men det
var ju af det trädet de timrade Herrens kors. Derför skulle
ban ha en krans utaf dem på sitt bröst, och tycker du inte
det ser vackert ut mot hant hvita skjorta?»
»Ni har ofantliga samlingar af kläder här, mamsell
Pegrell,» sade jag, då jag var färdig att gå. »Hur svårt det måtte
vara att hålla reda på alltsammans!»
»Nog är det svårt, men jag tror ändå, att hyar och en
skall få rätt på sitt, när jag dör, och att det skall räcka till
med pengarne, så att ingen blir lidande.»
»Ni känner er väl inte sjuk, hoppas jag?»
»Nej, visst inte, men man kan ju aldrig veta. I alla fall,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
