Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
glömmas, ehuru rättvisan häraf dock kan dragas i tvifvel, då man
väl bort vara mindre hastig med förkastelsedomen öfver ett
förstlingsarbete, sora, fullt jemförligt med mycket, vi låna utifrån, just genom
uppgiftens svårighet gjort sig förtjent af att dömas med mera
försigtighet; den goda viljan förtjenar alltid erkännande och uppmuntran.
Det tredje och märkligaste originalstycke, som under senaste
spelåret uppfördes på denna teater, var Richard Gustafssons
„Rikedom", skådespel i fyra akter. Helt enkelt det första inhemska försök
i sitt slag förtjenar detta borgerliga skådespel ett aktningsfullt
erkännande, så mycket mera som det, om också i sin tillkomst helt. visst
mera schematiskt än egentligen inspireradt, dock både i
planläggningen och utarbetandet .egde flere påaktansvärda förtjenster, och vi
beklaga endast, att utrymmet nekar oss att här ingå i en mera
utförlig granskning deraf. Stycket tillhör den hos oss helt nya genre,
som med Björnsons »En fallit» till utgångspunkt under förra året pä
en gång vann en tillökning af icke mindre än tre nya alster, bland
hvilka Ibsens "Samfundets stötter» som bekant intager första rummet.
Från Ibsens behandling af samma motiv skiljer sig emellertid Richard
Gustafssons särskildt genom det sätt, hvarpå upplösningen auordnats.
Då den norska skalden med sin vanliga säkra blick för de djerfva
effekterna hade ansett sig kunna föra brottslingen ända fram till
förderfvets brant för att sedan välbehållen men luttrad åter rycka honom
derifrån, höjde sig många röster, som velat se straffet gå i
fullbordan; ett pistolskott skulle här varit på sin plats, menade de. Richard
Gustafsson lät skottet smälla, men det följdes från den öfverraskade
åskådarens sida af ett: hvarför? som aldrig kan höras efter en
dramatisk upplösning utan att döma deuna såsom mindre lyckad. —
Det tredje af de nyss nämnda till samma genre hörande skådespelen,
Magdalena Thoresens „Inomhusu kom äfven ander spelåret till
uppförande på denna teater, och jemförelser kunde derigenom icke
undvikas, ehuru, om sådana skola anställas, dessa i fråga om detta stycke
väl närmast böra sökas från Ibsen, då den norska författarinnan
oförtydbar synes hafva tagit intryck af sin snillrike svärsons tankegång,
hvilken ordningsföljden mellan deras arbeten nu än må hafva varit.
Framstående på berättelsens område visade sig emellertid fru
Thore-sen temligen svag i den dramatiska kompositionen, och i betänklig
mån stör hon intrycket, då hon i och för utvecklingen ser sig
nödgad tillgripa sådana hjelpmedel som den rusige Listers uppträdande
i andra akten; äfven mot hans plötsliga omvändelse i tredje akten
torde invändningar kunna göras, men den ypperliga behandlingen af
den omotiverade tilldragelsen är egnad att nedtysta kritiken. Från
sina berättelser hade författarinnan dock lyckligtvis medfört styrkan i
behandlingen af det upphöjda i farailjelifvet, hvarigenom hou också
lyckades öfverskyla mycket, som eljest skulle synts mindre
tillfredsställande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
