Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Deborahs karakter och kallelse. Det är samma Judéens
palmträd, i hvars skugga hon sitter, men icke med nedslagna ögon,
korslagda händer och slocknadt hopp, utan med all trons och
handlingskraftens eld, längtande efter stridens ögonblick och
viss om seger. Hennes är den enda ingifvelsens stämma (ordet
taget i dess fulla bemärkelse), som ljuder genom domareboken .. .
Hennes är det profetiska ordet, som ger luft och helgd åt tanken
på frihet, oberoende och en nationel enhet, sådan som judarne
aldrig förut och sällan sedan egt». (»Stanleys Lectures ön the
je-wish church»). Blotta möjligheten af en Deborahs tillvaro talar
högt om den hebreiska qvinnans moraliska värde och andliga
kraft.
Vi kunna antaga att Deborahs mantel upptogs efter
århundradens förlopp af Judith, ty hos denna den andra hämnaren af
folkets lidna oförrätter finna vi samma fosterländska nit, samma
sjelfständighet i handling, om ock, det må medgifvas, parade
med mera tvifvclaktiga karaktersdrag. Den grymhet mot
fiender, som fördunklar glansen af bådas karakterer, och hvilken vi
så ofta återfinna hos dem, hvilkas hjertan klappa varmast för
fosterlandet, var blott, låtom oss ihågkomma det, skuggan som
återkastades af deras brinnande kärlek till folk och land ’).
Äfven hos Ester, Ahasveri i mildare färger tecknade drottning,
den hebreiska myrten som blommade midt i den barbariska
ståten af ett asiatiskt hof, äfven hos henne finna vi
fosterlandskärlekens och sjelfförsakeisens mod fördunklade af en handling
af hämd och grymhet.
Modet och karaktersstorheten synas hafva nått sin höjdpunkt
hos den ädla moder, hvars historia förtäljes i Mackabéernas bok.
Knappast kan historien uppvisa en motbild till denna jude-
’) »En känsla, egendomlig för unga nationer, och hvilken viker först för
odlingens högre ljus». Dessa författarinnans ord, hvilka äro si. sorgligt
betecknande för medlemmen af ett folk utan fosterland, hafva vi utbrutit ur
sammanhanget för att ej låta skuggan af deu hos förf:n naturliga okunnigheten om
fosterlandskärlekens art och väsende fördunkla hennes skildring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
