Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
offentligt uttryck åt folkets känslor af glädje eller sorg —
ungefär så som kören i det grekiska skådespelet. Så höra vi än
jublande fröjdetoner, än döfva klagovisor frambryta öfver deras
läppar. »I Israels döttrar, gråten öfver Saul!» utropade David i
sin veklagan öfver den fallne konungen. Jeremias säger i sin
bedröfvelse öfver folkets ondska: »Skaffer gråterskor och ...
kloka qvinnor att de komma; och de skola skynda och
uppstämma en klagolåt öfver oss ... I qvinnor, lärer edra döttrar
gråta och den ena läre den andra klagosång». (Jeremias 9,
17—20.)
Bland dessa Israels många sångerskor voro flera som
upp-stego till det högre stadiet af skaldinnor. Deborahs sång är ett
af de yppersta alstren af hebreisk skaldekonst och Miriams vilda,
fria qväde bär stämpeln af en verklig skaldegenius. Månne vi
ej kunna antaga att äfven qvinnor togo del i den lofprisande
tempeltjensten, och är det ej på ett sådant bruk som psalmisten
hänsyftar då han sjunger: »Ynglingar och jungfrur ... priser
Herrans namn!» (ps. 148, 12). Vi veta att qvinnoprofeter
funnos, hvarför då icke äfven qvinliga lofsjungare af Herrans
härlighet? Detta skulle ingalunda strida mot anden i den gamla
ursprungliga gudstjensten; ty det är först från aposteln Pauli
läppar som vi förnimma förbudet: »Qvinnan tige i församlingen;
ty henne är icke tillåtet att tala».
Härvid kan dock invändas att judeqvinnorna under
medeltiden innehade en mycket låg plats i gudstjensten, i det de
tillätos öfvervara densamma endast från ett skumt galleri i
synagogan, hvarjemte närvaron af tio män fordrades för att någon
gudstjenst skulle ega rum. Det är omöjligt att förneka dessa
fakta, men jag tror att de kunna helt och hållet tillskrifvas
rabbinernas lagbud, hvilka under sken af att utveckla och
fullständiga den mosaiska lagen ej sällan ändrade och förvände den.
Rabbinernas fyndighet yttrade sig i bemödandet ej blott att
förklara och utlägga olika texter, utan ock att ur dem draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
