Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Bevisningen ar, att börja med, en slags »circulus in
demon-strando» så till vida att den saknar giltiga bevisningsgrunder
och hufvudsakligen använder sig själf som sådana; ty hvar
står det skrifvet, att männen hafva privilegium på förstånd
och kvinnorna på känsla? I den analytiska psykologiens
handlingar står det ej, emedan denna vetenskap ingalunda på långt
när ännu blifvit färdig med något grundadt utslag. Men så
fins väl beviset i historien och erfarenheten, våra enda
öfriga fullt giltiga kunskapskällor? Vi måste därpå svara
ett obetingadt nej. Var det för ex. känsla eller förstånd,
som frammanade ur stenen en Pheidias’, en Skopas’, en
Praxiteles’, en Thorwaldsens m. fi:s mästerskapelser? Eller var det
känsla eller förstånd, som förde en Apelles’, en Rafaels, en
Michel Angelos, en Lionardo da Vincis penslar? Och är det
slutligen känsla eller förstånd, som tagit form i en Mozarts,
en Beethovens, en Haydens, en Händels odödliga toner, eller
i en Shakspeares, Byrons och Goethes dikter? Att man hos
alla desse mästare finner de djupaste och sublimaste tankar
och sanningar, motsäger i intet afseende, att det var känsla,
känslan för det ädla, sköna och sanna, som göt själ i marmorn,
lif i färgerna och framtrollade »dikt- och tonkonstens skapelser
ur ett bläckhorn». Utan flödande känslor, hade desse män
icke varit sådane de varit, d. v. s. oupphinneliga
konstnärer och skalder, och det, är världens vinst att de ägde
känsla; annars hade vi varit Utan deras snilles oförgängliga
skatter. Var det vidare känsla eller förstånd, som kunde
förmå dessa tusenden af korsfarare att lämna hus och hem,
maka och barn, ja allt hvad som var dem dyrast i lifvet, för
att i främmande länder gå vidriga, okända öden och oftast
till slut en bitter, kvalfull död till mötes? Eller hvad var
det, som gaf styrka åt dessa millioner bålets offer, eller som
eldade dessa skaror, hvilka i fanatismens och våldets tjänst
gingo åstad som bödlar under medeltidens tusenåriga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
