Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
berg fått en mindre lämplig representant och man kan undra
hvarför den icke alldeles obetydliga rolen blifvit anförtrodd
åt den som ännu borde ha’ åtskilligt ogjordt i elevskolan. De
kantiga gesterna, det meningslösa stirrandet, det brådstörtade
uppläsandet af lexan, sjelfva hennes entré som skjuten ur en
kanon tvärs öfver scenen ned i en soffa, lemna bevis härför.
Man tänke sig blott hvilken ståtlig Furstinna- Fröken Åberg
skulle visat oss!
Vi hafva gömt det mest intressanta till sist: Frökeu
Hvassers Dora, och vi kunna icke annat än instämma r de
många loford som kommit henne till del. Utan att vara
egentligen vacker, har hon ett särdeles intagande yttre, själfulla
ögon, smärt fin växt och en djup rik stämma, någon gång
påminnande om modrens, men utan några imiterade tonfall.
Spelet är varmt och tilltalande samt gifver detta intryck af
samlad kraft, af att något finnes qvar inombords som är så
sällsynt hos debutanten. Det är hufvudsakligen i det ständiga
vridandet af den illa behandlade näsduken, som man märker
spår af en lätt förklarlig’ nervös oro. Litet mera måtta i
armrörelserna i passionerade ögonblick, skulle ock vara att
anbefalla. Det skall blifva af stort intresse att återse Fröken
Iivasser i en annan röle; denna synes oss kräfva en fullt
utbildad skådespelerska och uppgiften är i sanning icke lätt
att framställa skiftningarna mellan den ljufva, liljerena, älskande
ungmön, den eldiga stolta spanjorskan, den efter familjelifvets
trygga hamn längtande qvinnan, och den bland alla slags
tvetydigheter hemmastadda verldsdamen. Att Fröken Hvasser
lyckats så som hon gjort, är ett talande intyg på hennes stora
begåfning och egnadt att gifva de bästa förhoppningar för
framtiden.
Vi hafva betonat det egendomligt fransyska i bela stycket
och ett karakteristiskt litet drag kunna vi till slut icke
förtiga nemligen Doras förvåning och förtjusning då Maurillac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
