Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII
hafvet, hvarest fordras fullständigt sjömanskap,
under fredstid öfvas i dessa idrotter, och att den
som är afsedd att försvara våra skärgårdar och
elfvar erhåller en deremot svarande öfning.»
Vi veta, att förslaget genomdrefs och att den
större öfning för befäl och manskap, som
derigenom afsågs och äfven vans, icke hindrade en
motsatt åsigt om sjöförsvarets bästa att några år
senare göra sig gällande i den nya riksdagen.
I denna hade Adlersparre främsta platsen
bland hufvudstadens riksdagsmän i Andra
kammaren från första valet till sin död, alltså under
14 riksdagar. Af fem särskilda utskott och tre
tillfälliga valdes han till medlem och ytterligare
tre gånger till statsrevisor. Som motionär har
han framstått som målsman för åsigterna om
skolungdomens krigsbildning, om upphörande af
fri-köpningsrätt för beväringsyngling, om förbättrade
vilkor för deras tjenstgöring, äfvensom för
soldatens under mötestiderna, samt yrkat den ändring
i grundlagen, att fördrag med främmande makter
må endast i fullsutet statsråd beslutas. Flere af
dessa motioner ha visserligen gjort
förslagsställaren till en »man för dagen», genom både beröm
och klander i tidningspressen, men ännu mera
kom hans namn i förgrunden af vårt politiska lif
under striderna om Karlskronas befästande och
om återgången af flottans nya organisation.
Adlersparre, som 1867 blifvit ledamot af komitén för
granskning af rikets fästningsbygnader, hade
fattat den åsigt, att, fästningsarbetena till Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
