Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•170
perste, manlige romanförfattares arbeten i original eller
öfversättning så belt upptogo den bildade europeiska verlden, att
håg ej blef öfrig vare sig att iakttaga gryende snillen, bland
hvilka G. Eliot då var, eller att följa den engelska poesien,
åt hvilken i Sverige särskildt aldrig egnats ett intresse ens
jämförligt med det, som skänkts den engelska romanen, hvilken
konstform ju är den för samtiden mest uttrycksfulla och mest
anslående. Det är först på senare år man hos oss börjat
inse, att äfven våra dagars England har betydande skalder,
ehuru de säkerligen äro få, som läst Tennyson och Browning,
om de än hört deras namn, hvilket kanske är ovisst hvad
Hood, Procter, Buchanan, Rossetti, Morris, Swinburne m. fl.
angår. Att då äfven E. B. Browning förblifvit obekant bör
väcka dess mindre förvåning, som hon, i likhet med alla
författare, hvilka brutit med häfdvunna konstformer, af sin samtid
eller åtminstone af dess litterära granskning blef underskattad.
Hon är nu död för snart 18 år sedan, tiden har hunnit upp
henne, och full kritisk rättvisa vederfares henne, på samma
gång som hon icke förlorat något af ungdomens kärlek, den
ålder, hvars erkännande hon sjelf skattade högst. Det är ett
bland de inånga vittnesbörden om den ungdomliga känslans
säkra aning, att äfven herrar granskare nu förklara, att England i
henne egt: »ej blott den största qvinliga skald detta land
frambragt, utan den mest skaldebegåfvade af alla de qvinnor,
hvilka under hvarje tid och i hvarje land diktat vare sig på
klassiskt eller modernt tungomål» l).
’) Se E. C. Stedman: »Victoriau poets». London 1877. Detta arbete af
en amerikansk granskare har vunnit ett så stort vitsord af den engelska pressen,
att en öfversättning af hans uppsats om E. B. Browning möjligen varit det
bästa sättet att lära svenska läsare känna henne; hon är nämligen en af de
fem stora representativa skalder under drottning Victorias tidehvarf, äom han
egnar en särskild afhandling, medan de öfrige 134 manliga och qvinliga skalder
(ej romanförfattare), hvilka tillhöra åren 1835—1875, behandlas gruppvis. Men
då Stedmans skildring af E. B. Brownings skaldskap hos läsaren förutsätter
noggrann kännedom af det samma och i synnerhet som dess rent estetiska sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
