Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•210
gå sin väg, hon sin, ofta känna de sin intellektuella
öfverlägsenhet och se henne kanhända öfver axeln. Och så förlorar
ynglingen sin bästa arfvedel, en moders stöd och ledning, ofta
då, när han allra bäst behöfver den, då han skall börja handla
på egen hand och börjar känna ansvaret af att detta göra.
Han bör, han kan då icke längre tvingas. Fritt och af fullt
förtroende skall han söka dens stöd, som under andra
förhållanden ofta bäst af alla, bättre kanhända än en fader vore i
tillfälle att leda hans första, stapplande steg på det fria
ansvarets bana. Nåväl, han går sin väg framåt och hval’ och
huru finna vi honom några år därefter? Kanske såsoiii den
sluge, beräknande verldsmannen, som gjort bankrutt på lifvets
idealer, kanske ock såsom den fördärfvade, den djupt sjunkne,
på krogen, på spelhuset, i lastens uslaste gömslen ellei — i
fängelset.
Denna tafla är mörk, ja den är mörk, men den £r
be-klagligen målad i verklighetens färger. Säkert kan enhvar
från sin erfarenhet framdraga mer än ett sådant exempil. I
familjelifvets lyten, och sådana finnas i betänklig grad, igger
upphofvet till mycket samhällsondt, som tänkare och lagstiftare
förgäfves söka förebygga genom allahanda åtgärder, som på
sin höjd kunna stäfja det onda i dess framträdande, men ej
kunna tränga till dess innersta. Men vill man reformera
familjelifvet, så måste inan börja med dess första
förutsättningar, man måste börja med ungdomens uppfostran. Ty denna
uppfostran, så vidt den har afseende på ynglingens och
ungmöns förhållande till hvarandra, är fröet till ett komnande
slägtes familjelif, likasom den är den mognande frukten tf den
nuvarande generationens.
Obestridligt synes det oss vara, att det öfverhufvuctaget
är så illa bestäldt med mänskligheten, som det f. n. är, til stor
del i följd däraf, att förhållandena könen emellan, såväl i
allmänhet som särskildt med afseende på äktenskapet, tj äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
