Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•215
Chamissos diktkrans »Frauenliebe und Lebena är blek mot
den verklighet, som här ler, rodnar, strålar genom tårar, och
i af lidelse genombäfvade tonfall berättar sin saga, på samma
gång man djupt förnimmer, att denna tid och evighet
omfattande känsla gömmer sin största styrka, den orden icke
mäkta bära. Och dock huru starka ’ äro icke äfven orden
Här samverkar allt hvad hennes redan vunna poetiska stil
hade af styrka med den kärlek, hvars glöd brände bort hvarje
svaghet. Nu först eger hon det fulla välde öfver modersmålet,
som kom all hennes, språkliga egenhet att endast rikta hennes
dikt med sällsynt innehållsrika uttryck och bilder. Denna
hastigt vunna formella styrka visar, att. gifvandet af
personlighetens lif i dikten aldrig kan bli för helt, aldrig kan minska
utan blott öka äfven dennas yttre skönhet och klarhet, liksom
den största värmes härd också är det starkaste ljusets källa. Då
den personliga känslans välde öfver dikten försvagar denna
senares konstnärlighet, är det emedan känslan icke varit nog djup,
nog stark för att ega vältalighetens tunga af eld. Dessa
sonetter ega en så utsökt formfulländning, att man alldeles
glömmer formen och blott genom ett bemödande kan dela sitt
intryck af helheten med en äfven enskildheterna omfattande
beundran. Der är smekande behag bredvid den mest
sammanträngda kraft; der äro de finaste öfvergångar mellan de mest
skiftande stämningar; der är ungmöns skärhet och den
lifs-erfarna qvinnans djup af innerlighet. Det har blifvit sagdt,
att den som icke älskat, kan i dem lara. sig kärlekens konst,
och den som’ älskat, kan i dem söka det högsta uttryck af sin
känsla, hvilket åtminstone i ord kan uppnås. Allt, hvad E.B.B:s
väsen djupast gömt, sprang under lyckans solvärme ut i dessa
lif- och doftfyllda dikter, lika de hvita rosor, hvilkas blad
rodna djupare, ju närmare de sluta sig om blommans hjerta
som under återglansen af en inre glöd. En blomsterskatt
som denna har någon gång blifvit lagd af en man för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
