- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeförsta årgången. 1879 /
252

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hjertan, månne väl läraren kan afstå från att i någon mon
göra sig till en tolk för desamma?

Men ännu mer: i och för bibringandet af sjelfva
kunskaperna måste läraren inverka på lärjungarnes vilja, derigenom
att han ovilkorligen måste fordra något af detn, till exempel
uppmärksamhet, allvarligt, redbart och samvetsgrant arbete,
ja, till och med ett skickligt uppförande under lektionerna.
Härförutan blir hans eget arbete med deras undervisande föga
fruktbart.

Derjämte äro vissa fel, mot hvilka läraren måste ingripa,
äfven om ban blott åsyftar fortkomst i studierna,
uppenbarligen af den art, att de härleda sig icke af bristande intelligent
förmåga utan af sedlig slapphet, slarfaktighet, tanklöshet,
bemödande att för bästa pris komma ifrån en förelagd uppgift
eller kanske rent af föresats att trotsa lärarens vilja och göra
%in egen gällande. Kan man väl böta slika oarter blott
derigenom, att man föreställer lärjungen huru dessa fel motarbeta
insigterna i det eller det ämnet; eller månne icke fast mer
det enda rätta sättet är, att man angriper felet på dpt ställe,
hvarest det har sin rot: i viljan?

Jag ber att få anföra ett par exempel ur min egen
erfarenhet. Jag har i en lektion sysselsatt mig med utredandet
af ett enkelt grammatiskt förhållande. Jag har sökt
framställa saken klart och redigt, belyst den med exempel,
rekapitulerat och genom frågor gjort mig förvissad, att saken är
förstådd. Nu vänder jag mig till en af gossarne, om hvilken
jag märkt, att han under tiden har haft annat i tankarne, och
finner, att han ej vet det ringaste om hvad jag sagt. Skall
jag nu inskränka mig till att beklaga, att han gått miste om
vetande, eller skall jag derjämte allvarligt ingripa mot det
pligtvidriga i hans försumlighet?

Ännu ett exempel: i en af de högre klasserna börjar
tolkningen af en ny författare. En af de bättre utrustade lär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1879/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free